tag:blogger.com,1999:blog-4393588861015263230.post5830830132061412796..comments2024-03-19T10:18:13.479+01:00Comments on Livet på Granbacken: Ett svårt brev....Fia-Livet på Granbackenhttp://www.blogger.com/profile/06350583326380273489noreply@blogger.comBlogger2125tag:blogger.com,1999:blog-4393588861015263230.post-32458624921822570372013-02-13T22:24:52.445+01:002013-02-13T22:24:52.445+01:00Åhh tack för dina fina ord!!Åhh tack för dina fina ord!!Fia-Livet på Granbackenhttps://www.blogger.com/profile/06350583326380273489noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4393588861015263230.post-67585060358030089112013-02-13T21:46:28.806+01:002013-02-13T21:46:28.806+01:00Usch vad hemskt... Jag har gått igenom det där en ...Usch vad hemskt... Jag har gått igenom det där en gång. Trots att jag gått igenom en stor del svårigheter så kan jag säga att set var det värsta jag gjort, rent känslomässigt. Vår hund skrek och grät tydligen de första nätterna och hon rigde och visste inte vad hon skulle ta sig till. MEN sen vande han sig på ungefär en vecka, och vi fick rapporter om en glad och pigg hund som vann massa agility tävlingar, åkte med nya husse i lastbilen osv. De är djur och de anpassar sig. Och ni kan ju alltid göra det på prov, det är väldigt vanligt! Köra en månad för att se att det funkar för alla parter. Han kommer säkert vara ledsen i början, men han kommer att få det bra med sällskap på dagarna och slippa vara ensam! Det kommer med all säkerhet att vara jobbigare för er, men när tiden väl gått och man set hur bra de fått det så känns det plötsligt väldigt bra och man slipper dåligt samvete och tankar hit och dit... Och kör ni på prov så kan ni ju också ändra er om det känns helt fel.<br />Lycka till med detta svåra beslut nu! Stor kramMrs Clapperhttps://www.blogger.com/profile/02236586197064247734noreply@blogger.com