Efter en pissig dag på jobbet där vikariebristen är ett faktum och min puls ligger på trehundra kom jag nu hem på kvällen efter att ha skjutsat barn till diverse aktiviteter. Klockan lite för mycket, jag trött, Lillebror trött och inser att han måste göra läxan. Han sur, jag sur eftersom jag redan påpekade det igår, han ännu surare. Jag ställer mig att fixa mat, mitt nya liv går nu ut på att vi har veckomatsedel, toppenbra men maten måste ju då också lagas för att den idén ska hålla. Slänger snabbt ihop en middag och ställer fram på bordet, det vita bordet som plötsligt är helt SKITIGT!! Vad sjutton har hänt här, tänker jag tills jag plötsligt ser något som framträder i smutsen. Små, små avtryck av hundtassar!! GAHHHH, JAG BLIR GALEN PÅ DEN DÄR JÄKLA SKRUTTHUNDEN!!!
Nu sitter jag i köket och försöker att inte möla i mig för mycket mat samtidigt som jag sakta räknar från hundra för att få ner pulsen OCH försöker minnas hur dåligt jag mådde de veckorna Morrisen inte bodde hos oss, det är svårt just nu kan jag säga, Grrrr.....
...ja jag vet, han är söt som socker!
Förstår dig!! Jag skulle blivit tokig. Men det är verkligen svårt att motstå honom när han kommer och ser så söt ut!
SvaraRadera