måndag 28 mars 2011

Ett litet kort inlägg...

Här kommer ett litet superkort inlägg från oss. Resan till Indien gick toppen, att resa med barn är verkligen inga problem och inget man ska dra sig för. Flygen höll sina tider och vi kände oss lite mer hemma den här gången. När vi efter en lång resa äntligen var framme tog vi en taxi till hotellet och väntade in familjen E där. Dagarna har hittills spenderats i havet och vid poolen. Vilken lyx det är att kunna sitta ute och äta och samtidigt svettas!! Det är underbart att äntligen få träffa syster med familj och barnen har riktigt kul tillsammans trots åldrar mellan 5-13år!! God mat, god dryck, sol och varmt hav, kan man ha det så mycket bättre??! Vi ÄLSKAR det i alla fall!! Nu ska jag fortsätta njuta av min Breezer och det trevliga sällskapet!!

fredag 25 mars 2011

NU DRAR VI PÅ.....

SEMESTER!!

Följ oss här på bloggen!

Det allra sista....

Ser ni!? Noll dagar kvar!! Tjoho!!


...gårdagens eftermiddag och kväll spenderades med packning, packning och åter packning. Det kändes som att det aldrig skulle ta slut, och ja, vi har med oss för mycket! Men jag har faktiskt varit duktig och tagit bort lite kläder ur resväskorna och lagt tillbaka i garderoben. Eller om sanningen ska fram så tog jag bort en sak ur min väska, innan jag lade ner två andra. Och om jag ska vara helt ärlig har klänningarna jag tog bort från Storasyster inte alls hamnat i garderoben igen utan i trappan.

Nu börjar vi i alla fall känna oss redo, det är fortfarande ett hav av grejer på köksbordet som ska ner i diverse handbagage men förutom det så är allt utom necessärer packade!

Nu bär det snart av till jobbet för några timmar där innan semestern äntligen kan börja!!


torsdag 24 mars 2011

TIll Farmor och Farfar

Eftersom maken glömde det fina brevet som Storasyster skrev till er får ni läsa det här istället!

onsdag 23 mars 2011

Lillebror sponsrar....

...Idag när vi åkte hem från bilprovningen (som faktiskt gick strålande bra) säger plötsligt Lillebror att han vill fiska kräftor. Jag berättade då att man måste vänta till hans födelsedag ungefär. Då pratade han om hur mysigt och roligt vi har det när vi fiskar, att det var så många gräshoppor och grodor där. Sedan förklarade jag för honom att vi kanske inte kommer fiska kräftor i år, att det kostar jättemycket pengar att hyra vattnet och att eftersom vi inte fick några förra året så kanske vi inte satsar på det i år.

Då sitter han tyst en stund sedan säger gullungen - Men vi kan ta mina och Storasysters pengar, man ska ju faktiskt inte bara spara och spara, meningen med pengar är ju att man ska använda dom

Fina, fina Lillebror med sina kloka ord!!

Svårt att hinna....

...blogga dessa dagar. Det känns som allt går i 110 nu när man ska försöka bli klar med allt inför resan. Det är både jobb, aktiviteter, och allmänt röj som ska hinnas med. Jag har ju börjat att tömma köket inför golvslipningen som kommer ske när vi är borta men det är en hel del kvar att röja ut.

Idag är det bilbesiktning som gäller efter jobbet. Ni som inte har följt bloggen så länge kan i brist på kul inlägg läsa om förra årets resa dit. Tryck här så kanske ni får ett gott skratt. Idag är jag mer förberedd så redan igår kollade jag av att varningstriangeln ligger på sin rätta plats och att vindrutesprutet fungerar som det ska!!

Kvällen ska spenderas på en av Borås bästa restauranger, Babbel. Där ska jag och några tjejkompisar äta Tapas, prata och bara ha det mysigt!

tisdag 22 mars 2011

En cool grabb....

...i lyxförpackning! Ja jag vet att ni som har mig som vän på facebook såg den här bilden redan igår men ni andra får se den nu. Nya brillor och ny hatt, visst är han snygg Lillebror!? Han väntar och väntar och räknar och räknar!!




måndag 21 mars 2011

Fullspeckad vecka....

Nu känns det i hela kroppen att vi faktiskt åker på fredag, ni vet en sån där härlig känsla i magen av förväntan!!

Helgen gick åt till en del inköp i lördags, trots bra shopping i Indien vill man ändå känna att man har en basgarderob med sig. Det var inte helt lätt att hitta shorts till maken nu, tydligen kommer sådant inte in förrän runt vecka 16.

Igår packade vi faktiskt barnens kläder, maken och jag gjorde i ordning våra, så nu hänger mina på galgar, redo att packas ner i väskan.

Efter en härlig promenad i solen åkte vi till Svenljunga och hämtade hem busungarna, de var så nöjda med sin helg. Tipspromenad, badhus, tacos, pannkakor och lördagsgodis, vem hade inte varit nöjd efter en sådan helg!? Ja det var ett mörkt moln på Storasysters himmel, Lillebror hade lyckats göra sönder hennes hårskena!!

Plötsligt på förmiddagen ringer farmor och säger att det är KRIS!! Storasyster var jätteledsen för hennes hårskena hade gått i tu. Jag pratade med henne och lovade att ta med en när vi kom. Hon hade tittat sig i spegeln efter att ha kammat håret och konstaterat att så hade hon aldrig gått till skolan!! Tur för henne så var det inte skolan som stod på schemat utan tipspromenad och då hade hon ju mössa på sig. Farfar hade varit snäll och smält ihop hårskenan men då hade det blivit lite svart av sot i skarven och så kunde man tydligen inte se ut! Tänk er henne i tonåren!!

På vägen hem passade vi på att först åka ut till makens 98-åriga farmor och sedan hälsade vi på familjen B. Man vill ju passa på att träffa alla nu innan vi sticker.

Veckan framöver innehåller lite mer småfix inför resan, bilprovning, utekväll med tjejerna, kvällsmöte, packning och ett försök att hinna träffa föräldrarna också. Full fart med andra ord!

lördag 19 mars 2011

Barnfrihelg....

Jag har en gammal jobbarkompis som för någon månad sedan blivit mormor till en liten kille. Jag har henne som vän på Facebook och följer henne där. Vilken lycka och stolthet hon har för denna lilla bebis. Vad hon än skriver om honom eller om sin roll av att vara mormor så kan man se hur orden fullständigt lyser av kärlek!

Igår kom farmor och hämtade barnen på skolan/förskolan. Farmor och farfar ville passa på att låna barnen lite innan vi åker till Indien. Det var två förväntansfulla barn som åkte till skolan igår, att få bli hämtad av farmor,farfar/mormor/morfar är speciellt!!

Det är fantastiskt att ha familjen på så nära håll och det är underbart att de vill dela sin vardag med våra barn.

Idag har maken och jag haft en lyxdag för oss själva, först en morgonpromenad med Morris tillsammans, sedan en härlig dag på stan med lite fix inför resan. Det är verkligen vardagslyx att få vara hemma utan några som helst planer och utan barn. Fast imorgon blir det skönt att hämta hem dom igen, då behöver mammahjärtat lite påfyllning igen...

fredag 18 mars 2011

Men vad hände nu då?!!

Igår sken solen och vi tittade ut över trädgården och såg faktiskt äntligen gräsmattan. Så ljuvligt med den härliga våren! Sedan går man och lägger sig och genast tar kung Bore över herraväldet igen!! Blir man trött eller blir man trött??

Stackars Lillebror kom småsömnig ner för trappan och satte sig i mitt knä, han satte sig med ryggen åt fönstret så jag sa till honom att titta ut. Han vände sig om och det såg ut som någon hade dragit ner rullgardinen. Vilken sur min, ja man får verkligen förstå att även barnen är trötta på det här med snön. Vi som precis hade tagit fram cyklarna!

Tack och lov lämnar vi det här bakom oss om SJU DAGAR!!!


Vad bra att vi glömde filtarna och mattorna som hängde ute för vädring igår!!

torsdag 17 mars 2011

Dom galna grannarna....

Vi har några grannar lite längre bort på gatan. Vi känner dom egentligen inte men vi brukar alltid heja på varandra när vi går förbi varandras hus. Dom har också hund så deras kvällspromenader går oftast åt vårt håll och våra går förbi deras hus. Dom bor verkligen intill vägen och det känns som dom tillbringar mycket tid i sitt kök som har sitt fönster mot vägen, för de vinkar alltid glatt genom fönsterrutan.

Jag blir alltid lite full i skratt när vi går förbi deras hus för i deras ögon är vi nog lite knäppa. Kommer ni ihåg när jag skrev om cykelturen med Lillebror i ösregn. Då vi joggade förbi deras hus, maken hållandes i en gallskrikande cyklande Lillebror. Jag efter med Morris, som då var valp, i barnvagn. Ni som läste inlägget vet ju att kärran var med eftersom vi skulle hämta Storasyster hos en kompis och vi då hade lagt hennes cykel på kärran för att få med oss den. Detta visste ju dock inte dessa grannar.

Några månader senare var maken och jag ute en kväll med Morris. Vi tog med oss sparken, men istället för att låta en sitta och att den andra sköt på så försökte vi båda stå bak på sparken. Det är faktiskt jättesvårt att få plats med två vuxna bak på en spark och det gäller att man kommer i en bra takt för att kunna få fart. Vi höll på som två barn och skrattade och flamsade. Det var mörkt ute så det var ingen som såg oss förrän vi kommer förbi deras hus! Givetvis var dom ute, vi hejade glatt och försökte sedan åka hemåt.

I förrgår var jag och barnen ute med hunden. Då skulle Storasyster cykla och Lillebror köra sparkcykel. På väg tillbaka började det gå trögt för Lillebror så jag ställer mig bakom honom. Faktiskt också väldigt svårt att få plats med två på en sparkcykel. Men skam den som ger sig, där kom vi i full fart, Morris galopperade bredvid. Givetvis vinkade de kära grannarna åt oss!

Antingen tycker de att vi är helt knäppa, eller så tycker de att vi har väldigt roligt, kanske bäst att inte veta vilket!!

onsdag 16 mars 2011

Stressförbränning...

Idag skulle jag till frissan, jag skulle vara där en halvtimmer efter jobbet och innan dess skulle jag helst ha hämtat och kissat Morris, hämtat och lämnat av barnen hos mormor och morfar, det är tur att man har bra kollegor som släppte iväg mig lite tidigare.

Mormor och morfar var och lunchade med några kompisar så barnen släpptes av utanför en Thairestaurang innan jag åkte vidare och parkerade bilen. När jag väl var framme och hade betalat parkeringen insåg jag att jag plötsligt hade nästan en kvart på mig innan jag skulle vara hos frissan. Tidsoptimist som man är kom jag på att jag nog hann fixa födelsedagspresent till min kära mor på den stunden. Jag kanske ska tillägga att jag faktiskt visste vad jag skulle köpa, annars hade till och med jag insett det omöjliga i situationen.

Jag rusar i alla fall iväg till butiken, tar det jag hade planerat och går till kassan. Tjejen undrade om jag ville ha det inslaget. Jag resonerar lite snabbt med mig själv om jag hinner och kommer fram till att det var nästan 10minuter kvar så det var lugnt.

Då börjar den långsammaste inslagningen jag varit med om. Först går hon in på lagret för att hämta en kartong. Sedan läggs grejerna ner i den och så tjepas kartongen igen väldigt omsorgsfullt. Då funderar jag på om jag ska säga till henne att jag struntar i inslagningen men sedan tänker jag att hur lång tid kan det ta?? Då drar människan långsamt fram papper och ställer kartongen på det. Hon fäster ena sidan av pappret på kartongen, tar sedan den andra änden och viker kanten för att det ska se snyggt ut. Jag står 3m ifrån och redan där ville jag ropa - pappret är för kort om du viker så mycket!! Jäpp, det blev för kort, hon gör ett nytt veck och får det tillslut att räcka runt hela kartongen.

Nu är jag verkligen stressad och börjar bli rätt varm av all stress också. Jag ber till gudarna att dom i den här affären har färdiga snörrosetter att trycka fast på paketen men nej då, här är det riktigt presentsnören som gäller. Hon tar först en färg, sedan en till och slutligen en tredje färg på snöret. Givetvis trasslar det sista snöret runt rullen så hon måste stå och pilla varje varv för att få loss det. Min puls är på 300 slag i sekunden, minuterna tickar iväg och jag har bara lust att skrika till människan att snabba på. Men hon fortsätter i sitt lugna tempo, dags att krusa banden. Hon har ju inte snålat i längden på snörena så det tar ju en evighet det också. Till sist är alla sex banden färdigkrusade, jag står redo med kortet att betala men i stället för att komma till kassan böjer sig expediten ner och tar fram en sådan där sak som man drar på snörena så att de delas till massa små tunna snören.

Jag trodde jag skulle explodera av otålighet, tack och lov kom en till expedit in i butiken och tog hand om betalningen. Tillslut fick jag mitt paket, jag tog kassen och rusade hela vägen till frissan kommer in till henne helt rufsig i håret och genomsvett men faktiskt bara någon minut sen!

När jag sedan satt där i frisörstolen och hade lugnat ner mig tänkte jag på en sak, hade det inte varit perfekt om det fanns något som hette stressförbränning?!! Att kroppen helt enkelt förbrände fett i samma rasande takt som pulsen är i när man är stressad. Jag hade ju varit hur snygg som helst då!!

tisdag 15 mars 2011

Intressant läsning....




I vanligt fall brukar jag göra inlägget först och avsluta med bilder, lite för att om jag skriver väldigt tråkigt så kanske jag håller kvar er läsare ändå för att ni är nyfikna på om det kommer några kul foton. Men idag är ju själva fotot så intressant att hela inlägget fick börja med det!!

Jag är ingen nyhetsmänniska, jag varken tittar, lyssnar eller läser nyheter med ett jätteintresse. Morgontidningen bläddras igenom snabbt varje dag men det är sällan som mitt intresse fångas. Men så kommer den, en gång i månaden, väderstatistiken och jag känner att hela jag går igång!!

Känner ni igen er?? Visst är det intressant att kolla när den kallaste dagen på månaden ägde rum och hur kallt det var?! Och vet ni, ganska ofta sammanfaller den kallaste och den varmaste dagen med varandra, vilket också är något att fundera på, hur kan det bli så?

Hmm, det kanske är lite av pensionärsvarning på mig!? Det kanske är ett tecken, bör jag sluta jobba och vara hemma och föra statistik över dagens väder?! Jag kanske ska fråga maken om vad han skulle tycka om att jag gick i tidig pensionering, han lär ju behöva försörja mig i så fall. Men å andra sidan skulle han ju ha fri tillgång till en jättefin klippbok fylld med väderstatistik från Borås Tidning!!

Tio dagar kvar!!!

Kommer ni ihåg mina mätremsor?? Ett tag var det ingen som ville klippa dom men nu den senaste månaden har barnen klippt, räknat, klippt och räknat.

Idag är det bara tio dagar kvar!! Det är inte klokt vad tiden går fort. På dessa tio dagar ska dock en hel del hinnas med. Jag ska till frissan, besiktiga bilen, på kvällsmöte, stänga på jobbet tre gånger, packa, fixa lite grejer på stan, ut och äta med några kompisar, kolla upp och ev åka och ta spruta på Morris, tvätta, packa, tömma köket på möbler, tandläkarbesök med Storasyster. Däremellan ska hunden rastas och barnen köras till simskola och dans. Helst ska de också hinna leka så mycket som möjligt med kompisar eftersom de faktiskt kommer vara borta fyra veckor från sina vänner!

Ja som ni ser hinner jag inte sitta här vid datorn, ingen rast och ro här inte!!


Ett litet husmorstips, ska ni ta kort på ert kylskåp, ta utan blixt, då syns inte hälften av alla
kladdiga fingeravtryck! Går mycket snabbare att ändra på kameran än att
ta fram en trasa och gno rent kylskåpet!!


Hipp hurra för vår....

MORRIS SOM BLIR 1 ÅR IDAG!!



Ja nu är världens gosigaste, busigaste, pipigaste, snällaste plutthund stor kille!
Det firas med ett nytt gott ben!

måndag 14 mars 2011

Ullaredsfynd!

Igår gjorde två av mina vänner och jag en roadtrip till Ullared. På listan fanns en del smått och gott som ska med till Indien. Tänk att det alltid är lika kul att slå ihjäl några timmar på det varuhuset! Här kommer bildbevis på fynden



En ny bikini till Storasyster i tre delar.
Kan det bli bättre för en liten sessa än att även ha en bikinikjol?!
Till och med goa Lillebror gav en komplimang till henne
-åh vad fin du är med en liten kjol!



Nya coola badbyxor till Lillebror!


Lite chick lit till mamma!


Vårlekjacka och överdragsbyxor till Storasyster


Och utanför Gekås hittade jag dessa snygga kängor till mig själv!!

Tror ni inte att när jag kom hem så började jag ångra att jag inte köpt en väska som hade varit perfekta till skorna. Ibland blir jag lite trött på mig själv, jag är så jäkla snål när det gäller grejer till mig själv. Jag menar, hur mycket kan en väska på Gekås kosta?? Max 200 spänn!.

Jag försökte få maken att ta svängen via Ullared när han ska till Anderstorp, tydligen tyckte han inte att det var den bästa vägen så där gick
jag bet. Nu lever jag på hoppet att han ska till Malmö nästa vecka!

Sten, sax eller påse...

Jag satt och funderade på det här med att klunsa häromdagen. Konstigt ord förresten, undra vad det kommer ifrån? För er som inte vet är det leken Sten, Sax eller Påse. Det går ju ut på att man är två stycken mot varandra, man räknar till tre och formar då handen till en sten, sax eller påse. Ett alternativ till att bara singla slant.

Reglerna är enkla:

stenen slår saxen
saxen slår påsen
påsen slår stenen

Alltså har man lika stor procentchans att vinna vad man än väljer. Men saken är den att jag har en favorit bland dessa tre. Jag kan ju inte avslöja den här eftersom då kommer jag ju hädanefter förlora oftare eftersom mitt val kanske blir lite mer uppenbart.

Jag trodde kanske att det var så att alla innerst inne hade en favorit så jag frågade maken, men han verkade helt frågande och i denna stund kändes han mycket matematiskt begåvad. Varje val har ju exakt 33,333333%!! Jo jag vet det, men jag tror fortfarande att han har en favorit.

Visst har jag viktiga tankar som far i mitt huvud? Inte konstigt att jag blir så trött fram på eftermiddagen!!

söndag 13 mars 2011

La grande finale....

Jag har ju glömt att berätta hur vår melodifestival gick på jobbet i fredags. Planen var att vi skulle uppträda med Swingflys Me and my drum. Efter det skulle barnen få gå till ett annat rum där de skulle få se de övriga bidragen på storbildstv, vi skulle koppla upp oss på nätet och via SVTs sida visa bidragen.

Redan på morgonen blev det lite panik när datorn vi hade inte gick att koppla upp på skolans trådlösa nätverk. Kollegan gick då till en av lärarna och frågade om vi kunde låna någon av skolans bärbara datorer. Då visade det sig, typiskt nog, att just den här dagen och den tiden vi behövde den hade klass 2 alla datorer på hela skolan för en datalektion av något slag.

Men det är tur att vi jobbar med snälla lärare, för vi fick låna en tillslut men vi var tvungna att kasta om i programmet och visa alla bidragen först. Vi fick snabbt byta om till glittriga schlagerkläder. Kollegan H hade lovat att ta med en klänning till mig, jag kan säga att i min föreställning var den inte så lång, snäv och glittrig som den i verkligheten var. Jag drog i alla fall på det här glittriga fodralet, sedan hade jag lånat en rosa fjäderboa av Storasyster och även hennes glitterdiadem. Jag kliver ur personalrummet i denna gräsliga klädsel och barnen blir helt till sig över hur vackert klädd de tycker att jag är!! De är ju för härliga!

När vi då äntligen kör igång fattas det en ljudkabel, snabbt fram med en cd-spelare och sedan försöka synka ljudet med bilden på TV:n, inte helt lätt men tack och lov att det är barn man jobbar med, de är inte så petiga.

Istället för ballonger hade barnen fått klippa ruskor av silkespapper, nästan som smällkarameller. Dessa viftades med glatt samtidigt som det åts popcorn och cider. När alla bidragen, utan vårt, var visade fick vi snabbt lämna tillbaka datorn. Sedan drog vi igång med vår show. Fyra av oss hade pepparkaksburkar som trummor, två rappade. Vi skuttade omkring på scenen så vi var genomsvettiga!!

Efter föreställningen var det dags för omröstning, barnen fick en och en gå in i röstningsrummet och avlägga sin röst. När alla hade gjort detta presenterades resultatet i form av ett stapeldiagram. Eric Saade vann överlägset med drygt hälften av alla röster. Ja nu undrar ni så klart hur det gick för vårt bidrag. Jo det ska jag tala om för er, NOLL röster fick vi!! Det måste ha berott på röstkaos, eller??....




Glitter och glamour är vardag på jobbet!



Lillebror hejar på, inte ens hans röst fick vi!!



Rösturnorna, här med alla röster

lördag 12 mars 2011

Love is in the air!!

Idag när jag gick här hemma och städade så knackade det plötsligt lite försiktigt på dörren. Utanför står en liten kille i Storasysters klass tillsammans med sin pappa. Han undrade försiktigt om Storasyster var hemma för han hade ett paket till henne.

Han var så söt, visste inte riktigt åt vilket håll han skulle titta. Tyvärr var Storasyster hos en kompis så jag fick ta emot paketet. När hon kom hem öppnade hon det, i det låg ett armband som han hade pärlat till henne!

Jag frågade henne nu på kvällen om hon inte skulle ringa och tacka, först ville hon inte men jag sa att hon behöver ju bara tacka och avsluta samtalet efter det. Hon tog mig på orden, samtalet löd:

- Hej, det är Storasyster, får jag prata med A?
någon ger luren till A
-Hej, det är Storasyster, tack för armbandet, hej då!

Hi, hi, hi, jag tror inte att han hann säga ett pip innan hon hade lagt på. Underbara barn!!!







Maken OK!!

En liten uppdatering av Makens tillstånd. Efter ett ultraljud, det blev ingen röntgen, har läkaren konstaterat att allt såg bra ut. Skönt men lite konstigt, det som de trodde att det kunde ha varit är gallsten. Vi är i alla fall glada att han mår bra!!

Nya projekt....

Jag hittade en så fin hatthylla på nätet. Det var en tjej som lät tillverka dom på ett snickeri och sedan målade hon dom, men eftersom mitt motto är "Den kan man ju göra själv" så åkte maken och jag iväg och fixade material.

Idag tänkte jag så helt utan skrupler kopiera hennes modell men det var ju lättare sagt än gjort. Efter flera försök, både på papper och med hjälp av datorn så gav jag upp. Jag fick helt enkelt göra en egen modell med inspiration från nätupplagan. Ärligt talat känns ju det mycket bättre och roligare att kunna säga att det är en egen design!!

Nu är mallen ritad och tillklippt så nu är det bara att sätta igång!!







Lillebror gjorde också en ritning men hans projekt ser
väldigt mycket mer komplicerat ut än mitt!

Annorlunda fredagsmys...

Igår hade jag fixat räkor till fredagsmyset, det är ju så gott och med frallor till barnen så är det ett godkänt alternativ till tacos, som annars är deras favorit.

Maken kommer hem och vi ska sätta oss och äta, plötsligt börjar han klaga på magsmärtor. Storasyster hade ju också magont för någon dag sedan så först trodde vi att det kunde vara det. Efter ett tag blev smärtorna bara värre och värre, tillslut sa jag till honom att ringa sjukvårdsrådgivningen. Dom tyckte att han skulle åka upp till akuten.

Jag hade precis lagt barnen i vår säng, vi skulle ligga där och titta på Let´s dance. Jag fick snabbt tag i faster J som kastade sig i bilen och körde hit. Samtidigt kastade vi oss iväg till akuten. Barnen var ok med att vi åkte ifrån dom och att de skulle få vara själva en stund innan faster J kom. Det kändes väl inte helt bra att lämna dom själva så sent på kvällen men nu hade maken så ont att jag verkligen kände att det var enda alternativet.

Jag förklarade för barnen att pappa har ont i magen men att det var inget farligt, han skulle bara till doktorn och få lite medicin. Jag ville ju inte skrämma upp dem innan jag åkte. De hade fattat galoppen för när faster J kom så berättade dom för henne att pappa ska ju inte dö. Nej, svarar J och skulle vara ännu mer pedagogisk. Hon förklarade då att det är ju som om man bryter benet, då måste man ju till doktorn och gipsa. -Va, ska pappa gipsas!?! undrade Lillebror förvirrat då.

Hur som helst, vi satt där i bilen och jag försökte köra så fort som möjligt utan att bli av med körkortet i en eventuell poliskontroll. När vi satt där i bilen och maken hade fruktansvärda magsmärtor började jag fundera, tänk om det var något allvarligt! Är det här dagen och klockslaget som kommer förändra hela vårt liv??

Jag svängde upp utanför akuten och släppte av maken där, sedan åkte jag och parkerade. Är det inte helt otroligt, parkeringsautomaten på akutens parkering tar inte vanliga betalkort!! De tar mynt eller bensinkort. Jag tycker att det är helt otroligt dåligt, när man kommer till akuten är parkeringsböter det sista man vill behöva oroa sig för!!

När jag kommer in på akuten sitter maken och väntar på sin tur, helt smärtfri. Inte ett enda anfall till fick han under hela besöket. Det togs lite prover som alla var bra. Det enda de funderade på om det kunde vara är gallsten. Tack och lov var det jättelugnt på akuten igår så hans ärende gick förhållandevis fort, efter bara någon dryg timme var vi därifrån.

Idag blir det röntgen för att se om de hittar någon gallsten. Smärtorna är i alla fall borta och det känns ju skönt..

fredag 11 mars 2011

Ommöblering igen....

Igår var jag hemma för Storasyster var inte riktigt bra. Vad passar bättre en tråkig Vab-dag än att möblera om lite. Sagt och gjort, jag tömde skafferiskåpet och släpade in det i lekrummet. Jag är ju känd som "ställ möbler på mattor och dra runt dom i huset- kvinnan"! Det är ju faktiskt en av få möbler som hela sin livslängd stått i samma rum!

Nej, skämt å sido, har jag berättat att köksgolvet blivit lite förstört när de lade in de nya golven i kakelugnsrummet och lekrummet?? En snabb resumé om vad som hände med köksgolvet: byggarbetarna täckte golvet med papp för att inte förstöra det men när de drog bort tejpen som höll pappen på plats åkte översta lagret av golvet med. Nu ser det ut som vi har stora tejpremsor på golvet.

Nu är det i alla fall så att de ska komma hit och slipa om golvet, vi har prickat in det så bra att de gör det när vi är på semester. Men igår när jag ändå inte hade något att göra tömde jag både skafferi och vitrinskåp. Ett tråkigt måste som lika gärna kunde göras nu som att ha det hängande över sig när man hellre vill fundera över packning!


torsdag 10 mars 2011

Melodifestivalen del III

.... I morgon kör vi ju vår melodifestival för barnen på jobbet. Det är ingen av oss som kan låten men jag tänkte att jag skulle gå in på nätet och kolla texten lite. Det kanske är på sin plats att förtydliga att vi bara ska mima låten inte sjunga!!

Jag sitter i alla fall här och gapskrattar,jag kände att jag var tvungen att dela med mig av den här fina låten till er kära läsare!!
Min kollega H (tjej) ska vara den mörkhyade mannen. Hon är superduktig på teater så hon kommer att vara perfekt i rollen, hon ska sjunga bl a den här avancerade texten :

Boom-chicka-boom-chicka-boom-boom-boom
That'll zoom-zoom-zoom and how you boom-boom-boom
I got that boom-chicka-boom-chicka-boom-boom-boom
That'll zoom-zoom-zoom and how you boom-boom-boom

Jag ska komma in på slutet med den här fina raden:

Check out my drum
Check out my drum, my drum is dumb
My drum is numb, I think you all want some
Hot like a fresh-baked bun
It's hot like the sun, hot like a smokin' gun


Är det inte en underbar text? Så djup att den
berör en ända in i hjärtat
!!


Hotellfrukost??....

...nja, inte direkt. Idag fick barnen Dukoral till frukost. För er som inte vet vad det är så är det en medicin man dricker mot kolera. Inte populärt hos barnen, det var likadant förra året.

Lillebror bet ihop och drack upp rätt fort, vi räknade ner från 10 och för varje siffra drack han en klunk. Värre är det med Storasyster, vår egna Dramaqueen, hon sitter här och gråter och dricker. Just nu gråter hon över att vi måste dricka dukoral igen om vi åker till något exotiskt land om två år!!

Oj, nu är hon arg för att jag inte räknar åt henne, hon ville börja på 300, nu är hon nere på 296, det kan ju tyckas vara många klunkar kvar men med tanke på storleken av klunkarna kan det vara på håret att hon klarar det på 300 klunkar!!


tisdag 8 mars 2011

Värdet av en spruta....

Igår var det dags för barnen att få sin sista spruta inför Indien. De fick en förra året men för att man ska ha ett skydd resten av livet behövs den fyllas på efter ett år. Redan förra året var stämningen rätt jobbig när vi skulle iväg men i år var det nog ännu värre. Rädslan för sprutor har vuxit med åren på Storasyster och även smittat av sig en del på Lillebror.

Som en riktig Curlingförälder bestämde jag i alla fall att om allt gick bra och de tog sina sprutor skulle de få köpa en sak. Lillebror hade bestämt sig för ett nytt paraply, han tycker att sitt Pippi Långstrumpsparaply är för barnsligt. Men så hade kompisen på sig en Super Mariotröja och han bestämde sig för att han hellre ville ha en sådan.

Storasyster ville ha en klänning med skärp, jag hade kollat på nätet och hittat en men vi visste ju inte om den skulle finnas i storlek. Vi diskuterade detta och jag förberedde henne på att vi kanske inte skulle hitta just den men att jag hade ju lovat att hon skulle få något så det löftet skulle hållas.

Hon är ju inte helt dum den damen för då drar hon till med att hon kanske i stället kunde få ett litet marsvin, där fick jag ju sätta ner foten och säga att pappa blir galen på oss om vi köper ett marsvin. Då undrade hon om hon inte kunde få en liten egen hund!!! Vi fick då diskutera igenom, hur mycket är en spruta värd?? Det fick bli en klänning..


Två nöjda, välvaccinerade barn!

måndag 7 mars 2011

Veckans kommentar....

...Storasyster och Lillebror sov hos mormor och morfar i natt. Maken är i Stockholm och jag öppnade klockan 06.00 så då slapp dom gå upp i ottan med mig.

Igår var jag på tjejmiddag och innan maken körde barnen till mormor och morfar var dom med honom och faster J och tittade på ett hus som ligger rätt nära här. Idag på vägen hem från skolan frågade jag vad barnen hade tyckt om husvisningen. Jo de tyckte att det var fint där.

Det kan väl vara mysigt för oss om J köper ett hus som är så nära oss sa jag till barnen. Jo det höll dom med om. Efter en stunds tystnad kom Lillebror fram till att det hade ju varit ännu mysigare om hon bott granne med oss.

Det blir tyst en stund till och sedan tar han tillbaka det om att hon borde vara granne med oss. Jag undrar så klart varför. Han svarar: jo för då skulle vi träffa henne varenda dag.
Ja, och då skulle vi bara få åka och shoppa jämt lägger Storasyster snabbt till.

Det är så underbart att se det ur barnperspektiv, för visst är det så att om vi är på stan så brukar hon möta upp och sällskapa oss lite. Nu trodde väl de stackars barnen att vi ständigt skulle ut på shoppingturer med henne!

söndag 6 mars 2011

Mussäker vägg!!

Ja idag fick vi tummen ur och fixa garderoben som har varit lite av ett Café Opera för mössen här hemma. Jag gick igenom alla kläder en gång till som legat där inne. Det verkar vara kloka möss för de har faktiskt bara förstört gamla kläder som legat nedpackade några år. Rätt praktiskt på ett sätt för nu slapp man funderar på om de kanske blir moderna igen, det var bara att hiva dom.

Nu sitter det en stor skiva för hålet i väggen och alla kläder är nedpackade i stora hårdplastlådor med ordentliga lock på. Plötsligt hade vi riktigt bra med plats i den garderoben!

Vet ni vad vi gjorde efteråt?? Vi satt ute och njöt i solen med en kopp kaffe, årets första vårfika utomhus!!

en tur till staden....

....igår tog vi en dag på stan. Lillebror har sett ut som en vilde i håret så vi var i desperat behov av en frisör. Även Storasysters hår behövdes klippas. Hon fick ju hår väldigt sent och det är fortfarande rätt tunt men hon älskar sina lockar och att ha långt hår betyder väldigt mycket för henne. Hon blev inte helt nöjd när hon förstod att även hon hade fått klipptid men jag övertygade henne om att det skulle bli bra.

Väl där fick Lillebror börja, han hoppade glatt upp i stolen, frisören och jag gick igenom hans frisyr och sedan lämnade jag honom i hennes händer. En kvart senare var det Storasysters tur, samma procedur med hennes frisör. Dom var så duktiga, de satt så fint och Lillebror hade till och med berättat att han skulle på discokalas senare på dagen.

Jag passade på att titta i en affär som låg bredvid salongen medan maken var kvar och med jämna mellanrum gick och kollade till dom. När jag kom tillbaka blev Lillebror precis klar, han blev så söt!! Lite frisyrgele och som pricken över i:t sprejade hon en grön stjärna i håret, en riktig discokung!!

Jag går sedan bort till Storasyster och tittar till henne och inser med en gång att hon kommer att gråta! Hon satt där och bet i hop med mycket kortare hår!! Hon fick tillslut rosa slingor och en fläta flätad i luggen. Hon han ner ur stolen men inte så mycket längre innan de första tårarna kom. Sedan kom de med jämna mellanrum hela dagen. Hon tyckte att det blev alldeles för kort och att hon såg ut som en bebis.

Håret blev väldigt bra, det behövde klippas rejält med tanke på hennes kvalité men jag förstår henne verkligen. Det gjorde ont i hjärtat på mig, jag tyckte också att det blev väl kort. Hon har ju ett runt ansikte med en rund liten näsa och när håret fram lockade upp sig ovanför axlarna såg hon lite barnsligare ut. Jag vet att det växer ut och det har jag sagt till henne men jag tror att hon liksom jag vet att det inte växer superfort, men den som väntar på något gott...

Vet ni vad slutsumman blev för två barnklippningar?? 700kr!! Är det inte helt hutlöst??



snyggingen!

fredag 4 mars 2011

Hund till salu!

...faktiskt var han helt gratis igår. Dagen började så bra, jag hade städat redan i onsdags så vi kunde bara slappa innan jobbet igår. Jag har haft väldigt ont i ryggen i veckan så därför var det extra skönt att ta det lite lugnt. En timme innan vi skulle börja tog jag med Morris ut på promenad. Först hade jag bara tänkt gå på vägen men han började vika av mot sjön och jag tänkte att vi lika gärna kunde gå en runda där. Det är ju trots allt inte så långt kvar innan isen försvinner så lika bra att passa på.

Jag har varit nere på isen med honom dagligen nu i flera veckor, det är ju underbart att se honom springa fritt på denna jätteyta. Dessutom har vi övat inkallning. Han har blivit jätteduktig och jag har blivit duktig på att alltid ha med mig godis.

Igår när vi då var på väg tillbaka springer han fram till ett hus som ligger precis vid sjön. De hade en snickare där som höll på i en liten friggebod. Snickaren hade en hund som skällde hela tiden så jag gick efter Morris för att ta med honom bort därifrån. När jag kommer fram hejar snickaren och påpekar för mig att Morris nog inte tyckte att han skulle vara i det här huset. Det visar sig då att det skällande ljudet inte alls kom från hans hund, han hade nämligen inte någon. Nej, det var ju min skrutthund som stod där och morskade upp sig. Jag lockade på Morris och sa att vi skulle gå vidare.

Tror ni att han följde med mig?? Nej då, jag gjorde allt!!! Först gjorde jag allt rätt, lockade med glad röst, lockade med godis, sprang som en tok och var glad och roligt. Men icke att den hunden följde med mig. Då försökte jag med att bara gå och ignorera hans busighet. Ja det gjorde ju inte direkt susen det heller. Jag försökte att gömma mig bakom ett hus för att han inte skulle se mig och bli rädd och leta upp mig. Jag smög runt huset och stod och tittade, då faktiskt hade han börjat gå efter mig, trodde jag. När jag stod där som ett fån och smög runt knuten visade det sig att han inte alls var efter mig, han var och nosade nere vid sjön igen och struntade totalt i vad jag höll på med.

Sedan var vi tillbaka en stund utanför snickaren, jag arg som ett bi. Jag skrek många fula ord till hunden men han verkade inte ta åt sig för han sprang så glatt och skällde och busade. Svettig, vansinnig, superstressad över att jag skulle börja jobba snart och med ond rygg sprang jag runt på isen och jagade den förb.......e hunden. Man blir ju helt skogstokig när han står två meter ifrån en men man vet att man kan inte ta honom.

40 minuter senare lyckades jag fånga in honom. Jag var arg så jag skakade i hela kroppen. Morris hängde i kopplet bredvid mig när vi rusade hem. Väl hemma åkte han in i hallen fortare än kvickt och sedan fick han sitta bakom kompostgaller på sin kudde medan jag packade ner allt Lillebror och jag skulle ha med sig. När vi sedan åkte tog jag bort gallret så han fick vara på sin vanliga plats i hallen. Han sa inte ett pip när vi lämnade honom, jag tror att han anade att jag var liiiiiiiiiite arg på honom. I vanligt fall brukar han pipa som en tok och hänga runt benen på oss.

Ja efter denna runda kunde jag betalat för att bli av med honom men som tur är för honom så är han världens goaste hund så idag är han förlåten!!



Bushund!!

torsdag 3 mars 2011

Tv-bänken....

...Nu är den färdigmålad, tv-bänken som köptes som en tv-bänk men som var för gul i sin vita färg för att ha bredvid den vita kakelugnen och istället fick vara en hallbänk. Häromveckan fick jag för mig att jag skulle måla den vit och igår satte vi den på plats.

Det är svårt att måla och jag har läst på tusen hemsidor på nätet om hur man ska gå tillväga när det gäller möbelmålning. Jag har verkligen försökt vara supernoga och blev faktiskt nöjd med resultatet. Möbeln har fyra lådor och en glasdörr med spröjs. När jag skulle måla dörren tyckte jag att det var svårt att maskera med tejp men så kom jag på den briljanta idén att jag kunde lyfta lite försiktigt på spröjsen och få in ett skyddspapper under.

Idén kändes verkligen toppen ända tills jag igår skulle försöka få bort pappret. I och med att det kommit färg på pappret när jag målade spröjsen så kan man nästan säga att jag med hjälp av färgen limmat fast skyddspappret. Efter en lång stund hade jag fått bort pappret så inget syntes från framsidan. Öppnade man däremot dörren såg man ju baksidan av spröjsen, där hade vi nu en bruksanvisning av hur man monterar ihop en barncykel,inte så snyggt faktiskt! Efter mycket om och men lyckades vi få bort fönstret och kunde göra rent spröjsen. Och som maken så fint påpekade, det hade ju varit enklare om man gjort det innan man målade dörren men jag visste faktiskt inte att man kunde göra så!!

Tillslut stod i alla fall möbeln i hallen, jag tyckte att vi skulle sätta den på plats men maken är inte så pigg på att göra massa projekt vid 21-tiden. Men tillslut hjälptes vi åt att lyfta in den i tv-rummet. Efter ytterligare lite gnäll från maken lyfte vi på tv:n och satte boxern på plats. Jag hade ju så klokt förklarat att det tar ju bara någon minut att göra detta, tre sladdar som man skulle ta ur boxern, flytta över sakerna till nya möbeln och sedan tillbaka med sladdarna. Tror ni inte att något händer så vi inte får igång boxern!! Maken, lite irriterad, fixade lite fram och tillbaka med sladdarna, jag satt bredvid och försökte hålla inne det bubblande skrattet som ville ut. Tro det eller ej, vi klarade av uppgifterna båda två!!




Om man tittar in i luckan så ser man hur gul den var i färgen,
ändå såldes den som "vit"



Rätt stor skillnad, eller hur!? Nu ska jag bara fixa ett tunt vitt tyg
att ha på insidan av dörren

onsdag 2 mars 2011

Tisdagstvagning....

På tisdagar går Lillebror på simskola, helt mot sin vilja kanske ska tilläggas. Jag tror faktiskt att han tycker att det är okej när han väl är där men han är inte så sugen på att åka dit.

Innan har Storasyster och jag suttit och tittat på men de senaste gångerna har vi passat på att simma lite också. Det finns en barnbassäng där Lillebror håller till och en träningsbassäng där vi är. Jag försöker simma några längder samtidig som jag håller koll på Storasyster det är ju jättehärligt att kunna göra så men problemet är att bassängen är så fruktansvärt kall. Om du inte simmar hela tiden fryser du ihjäl. Storasyster, stackaren, hon är blå om hela kinderna och läpparna så kallt är det. Vi behöver nog båda träna på vår teknik så vi blir duktiga simmare och kan hålla uppe värmen.

När simskolan är slut sätter vi oss i bastun och tinar upp och sedan får barnen hoppa i sina pyjamasar och så bär det av hem för lite mat innan det är läggdags. Tisdagarna har blivit en riktig myskväll med barnen!!

Fredagsplaner....

Varje fredag har vi storsamling med barnen på jobbet, vi kallar det Fredagskul och då är båda grupperna samlade. Vi är två personal som ansvarar för detta om det inte är någon större händelse som ska firas, vi hade tex Alla hjärtansdags fest för några veckor sedan och då hjälps alla åt. I början av terminen satt vi på avdelningsmötet och pratade om dessa fredagar. Alla känner att det är rätt svårt att hitta på en aktivitet och det bestämdes att det behöver ju inte vara en jättestor aktivitet som kräver superstor förberedelse. Alla var överens men sedan var det bara det att jag hade funderat på att vi skulle ha en melodifestivalsfest, där vi i personalen skulle uppträda med årets 10 finallåtar. Sedan skulle en omröstning göras och vi på Lilla S skulle ha vår egen favorit att heja fram på finalen.

Ja nu är det ju inte så svårt att räkna ut att det kommer vara Eric Saade som vinner hos oss, med 40st femåringar i gruppen finns det nog ingen annan artist som har chansen. I vilket fall så presenterade jag idén och vi började alla spåna runt den. Första delfinalen kom, jag satt där hemma och funderade på hur man skulle kunna göra numren. Det var en trumlåt och så var det Danny som gick vidare.

Veckan därpå när jag satt kände jag hur ångesten kom krypande, vi kommer ju aldrig kunna lära oss dessa låtar till innan finalen!! Hmm, hur var det nu vi hade bestämt om fredagarna, inte göra det för stort. I mina tankar hade vi en blinkande scen, strålkastare, glitter och glamour... ja kanske inte riktigt så stort men det är så typiskt mig att drömma mig bort och göra projekten större och större.

Nu har vi i alla fall bantat ner planerna, en låt ska framföras av oss, resten ska vi se om vi kan se originalframträdandena på storbild. Sedan ska en omröstning göras, stapeldiagram sättas upp och en vinnare utses. Kan nog bli en kul dag på jobbet, om vi nu får ihop alla planer...



Ps Mycket av planerna är hemliga för barnen så om det är någon förälder som läser det här måste ni hålla det för er själva!!