Stackars Lillebror kom småsömnig ner för trappan och satte sig i mitt knä, han satte sig med ryggen åt fönstret så jag sa till honom att titta ut. Han vände sig om och det såg ut som någon hade dragit ner rullgardinen. Vilken sur min, ja man får verkligen förstå att även barnen är trötta på det här med snön. Vi som precis hade tagit fram cyklarna!
Tack och lov lämnar vi det här bakom oss om SJU DAGAR!!!
Vad bra att vi glömde filtarna och mattorna som hängde ute för vädring igår!!
Känns bara skönt o se, visar att även du är männsklig ;-))
SvaraRaderaKramis Linda i backen
Hej du fantastiska, kreativa bloggare med sinne för det brokigt mänskliga, varma, nära, gosiga och stolligt skrattfyllda! Nu har jag haft en härlig stund med alla mars-inlägg (jag ligger lite efter). Känner mig riktigt glad och upprymd. Sånt är du bra på att bidra till! Kram hela familjen - och hörs vi inte innan Indien-äventyret så ha det riktigt gott!! båda familjerna!! Kramar från faster
SvaraRaderaJag kände mig också heldeppig, men mina barn blev lyckliga och hann till och med skotta innan vi skulle gå till förskolan.....kl 7.30... sedan fick jag dra dem i pulkorna! Jag längtar efter min cykel!!!!!
SvaraRaderaVi har bara 3 dagar kvar..... Är det snö och is kvar när vi kommer tillbaka så åker jag nog tillbaka! Nu får det räcka!
Ha det så härligt i Indien!
Kram Mimi
Linda, du VET ju att jag är mänsklig ;))
SvaraRaderaFaster, JAG blir glad av dina glada kommentarer!!
Mimi, ha det riktigt härligt i Thailand!! Kram