Varför är det så att saknaden blir större när avståndet blir längre? Det borde ju inte spela så stor roll, i alla fall inte till en början. Man träffar ju inte sina nära och kära varje dag i vanligt fall och inte har man en malande klump i magen för det.
Beror det på att man vet att man inte kan ses när man vill eller har det att göra med var i världen den andra befinner sig. Hade det varit lättare om någon man tycker om flyttade till Haparanda? Där vet man ju att kulturen och språket är dessamma som här hemma. En sak är säker, utan Internet hade saknaden varit mycket värre
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar