fredag 6 november 2009

Älskade barn!


Jag tror inte att någon har missat det fruktansvärda mordet i Sparsör. Häromdagen läste jag morgontidningen och där beskrev dom hur flickan, Malin, blev mördad. Hon hade svarat något tyket till pojken, han hade blivit förbannad och slagit till henne. Sedan hade han fått panik och ville att hon skulle få en minneslucka så att hon inte skulle komma i håg vad han hade gjort, så då sparkar han henne i huvudet. När hon blivit medvetslös tar han av henne kläderna för att bränna dom så ingen ska kunna hitta hans dna. När hon är avklädd beslutar han sig för att ha samlag med henne, detta avbryter han efter ett tag och drar henne ner till bäcken, täcker över henne och lämnar henne där. Det visade sig att hon levde när han lämnade henne.
Malin dog i samma bäck som Storasyster leker i varje dag på skolan. Lekte hon också i den när hon var liten, lekte den 17-åriga pojken där när han gick på skolan.

Jag tittar på mina fina barn och undrar hur vi ska uppfostra dom.

Ska vi uppmuntra Storasyster till att bli självständig och stark så att ingen sätter sig på henne eller riskerar vi hennes liv då? Kan hon bli mördad av någon jämnårig kille för att han inte tål att en tjej kan säga vad hon tycker.

Hur gör vi för att Lillebror ska respektera tjejer även i framtiden? Och hur skyddar vi dom mot allt meningslösa våld?

Räcker det med massor av kärlek??

Våra fina, fina barn som vi älskar mest av allt!

2 kommentarer:

  1. Fy vad hemskt. Hur sjutton kan man göra så. Man undrar ju vad som gjorde att han agerade så. Om han var en vanlig kille eller hade problem innan. Man hoppas ju på det senare för jag tror att om man inte våga låta barnen röra sig lite själva i den ålderna så gör de det i alla fall. Och då har man ingen koll alls.
    Åsa

    SvaraRadera
  2. Hej Sofia!
    Dina kloka reflektioner kring vardagshändelser är intressanta och mycket trevligt skrivna - allvar och humor blandat. Det är mycket hemskt som händer i världen och inpå knutarna. Det är inte längre så att man lever i en skyddad tillvaro för att man bor i en liten stad eller på landet. Sjuka människor finns överallt och man får en känsla av att det idag finns alltför många unga männisikor som är otillfredsställda med sitt liv vilket yttrar sig i destruktiva handlingar - ibland så hemskt som i Sparsör. I grunden ett samhällsproblem tror jag. Alla vill och behöver vi bli sedda för att känna oss värdefulla. Skolan såväl som föräldrarna har en viktig roll när det gäller att plocka fram det bästa hos varje individ. Kanske ser man i dagens samhälle alltför mycket till prestation (resultat) och för lite till de mänskliga kvaliteterna. Viktigt att reflektera kring men precis som du gör fokusera även på det positiva som blockljusen och Billingehushelgen.
    Kram
    maggan

    SvaraRadera