Syrran har en gräslig liten träbit med några fula tomtar på som jag gjort, hon har även en tomte som har ett huvud gjort av lera. Den var helt underbar i pysseltidningen men min version ser helt knas ut. Jag har försökt övertyga henne om att hon gärna får slänga dom sakerna.
För några år sedan när bästa kompisen M fyllde år tänkte jag att jag skulle göra en picnicfilt till henne. Ni vet en sån där bra med plastad baksida. Sagt och gjort, jag köpte fleecetyg och vaxduk. Och då menar jag inte någon tunn smidig vaxduk som alla affärer har nu för tiden, utan vanlig hederlig tjock vaxduk. Jag köpte så jag skulle sy till mig själv också. Jag började sy på M:s först, det var otroligt tungt för armarna, jag gjorde en rätt rejäl filt för det finns ju inget värre än när man ska sitta och knö på en pytteliten yta.
När filten väl var klar blev den ju stor som en sovsäck!! Jag orkade aldrig göra en åt mig utan köpte en liten presenning och lade ut under min filt. Det tog mycket mindre plats!
Varje gång vi ska ut på någon utflykt kommer kära M med sin jätterulle, jag får panik och försöker få henne att slänga skiten. När jag går på ICA och ser de smidiga picnicfiltarna som knappt är större än ett A4kuvert tänker jag på henne, men hon håller troget fast vid den.
Varje gång vi ska ut på någon utflykt kommer kära M med sin jätterulle, jag får panik och försöker få henne att slänga skiten. När jag går på ICA och ser de smidiga picnicfiltarna som knappt är större än ett A4kuvert tänker jag på henne, men hon håller troget fast vid den.
Nu häromveckan var det dags för M:s födelsedag igen och jag bestämde mig för att göra ett halsband denna gången. Även svärmor fick ett hemmagjort. Nu kommer stackarna känna sig tvingade att använda dom antingen de vill eller ej. Ja så är det när man umgås med kreativa människor!!
FARMOR MORMOR
Jag vill bara säga att jag gillar min picnicfilt! Alla får plats och den klarar alla underlag. (Hade lite problem när det spilldes rödvin på den under en flower-power-fest med jobbet, men det gick att skölja av den i duschen). När det gäller halsbandet kommer jag att bära det med glädje, utan minsta känsla av tvång!
SvaraRaderaKan tillägga att jag sjäv, som inte är det minsta pysslig, skapade panikkänslor hos min kreativa vän när jag sa: "Vad ska jag nu göra och ge till dig"? Svaret kom blixtsnabbt: "Du behöver inte göra någonting"! Du kan vara lugn, jag ska köpa något färdigt...
Kram Maria
ha ha Maria du är snäll du och du behöver inte köpa något!!kram
SvaraRaderaNu har jag fått mig ett gott skratt igen. Fick ta en snabbtur till toan för att kunna läsa klart för din pappa mellan skratten. Du är för skön! mamma
SvaraRaderaJag har samma inställning som Maria. Jag gillar de hemmagjorda sakerna jag fått. Vad vore en jul utan de fina tomtarna. Tomten med lerhuvudet (som är mer än 20 cm stor) brukar få halvsitta inne i granen mot stammen. Han passar så bra där för han har ett ansiktstutryck som om han vilar ut efter att ha druckit lite för mycket glögg. Han kanske inte är din bästa skapelse men ingen gör väl finare julkort än du, min duktiga syster!
SvaraRaderaNäää, du är fantastisk Fia!!
SvaraRaderaKramis Linda i backen