Dagens tips....

I lördags var stora telefonbytardagen, Storasyster skulle få ett abonnemang och Lillebror, som börjat röra sig utanför tomtgränsen, skulle få överta hennes gamla kontantkort och därmed också hennes gamla nummer. Alla nöjda och glada. För att meddela alla Storasysters vänner att hon hade ett nytt nummer gjorde vi så kallade gruppchatter, det blev två grupper då telefonen tyckte att det blev för mycket att skicka till alla hennes kontakter på en gång. Den ena gruppen bestod av de av hennes vänner som inte kan skicka Imessege (dvs gratis sms mellan IPhones) och den andra av de som då har IPhone, det blev 17 personer i varje grupp.

Sms:en skickades iväg från hennes gamla telefonnummer och allt var frid och fröjd med den gruppen som inte har IPhone.

Plötsligt plingar det till i varenda telefon här i huset, inklusive Ipaden, ett första meddelande dyker upp på allas våra telefoner:

"Har du ny telefon?"

Sedan fortsätter det i evighet. Varje gång någon svarar på hennes första sms där hon meddelar sitt nya nummer får vi andra 16 personer det sms:et, ALLA får det utan Storasyster eftersom hon skickade det från den gamla telefonen. Jag trodde att jag skulle bli GALEN av alla dessa sms! De flesta bestod av:

"Vgn??" (Vad Gör Någon?)

Kanske inte en fråga Storasysters mamma, pappa, mormor, fastrar och moster ville svara på. Tillslut skrev jag ett sms där jag förklarade att ALLA får de här sms:en och att de måste sluta skriva i den här chatten. Då lugnade det ner sig...


....till söndagen kom och alla i stället började presentera sig. Här kan också tilläggas att tioåringar INTE riktigt förstår sarkasm. Efter att diverse kompisar till Storasyster hade presenterat sig, en pojkvän, en kille som påstod sig vara hennes "kill BFF" (best friend forever) mfl skrev syrran att hon var hennes Moster. Den bet inte någonstans, istället för att inse att det fanns vuxna på chatten verkade alla tycka att hon var trevlig som gav sig till känna.

Fram på söndag eftermiddag när det fortfarande plingade med jämna mellanrum fick Storasyster sätta sig och skicka ett och ett sms till alla sina kompisar och be dem sluta svara i chatten.

Vad är då dagens tips? Skapa INTE gruppchatter som består av blandade åldersgrupper, vi har INTE samma syn på hur ofta man kan skicka ett sms med frågan " Vad gör någon?"

Till alla er som fått utstå den här sms-terrorn i helgen, VI BER SÅ HEMSKT MYCKET OM URSÄKT!!

Till Apples utvecklare säger vi en sak: Jobba på att fixa en knapp där man kan gå UR en gruppchatt!!

Jambo mamma!!

För ett år sedan var vi idag på väg mot ett våra livs största händelser, safari i Afrika. Vilken resa det blev!! Idag lever vi på minnet av den underbara resan och säger GRATTIS till världens bästa mamma!!

En dyr nöt...

Igår åkte jag till stan och köpte en ny kniv till maken, men eftersom man inte enligt skrock ska ge bort knivar köpte jag en termosmugg också så kniven "kom på köpet". Man kan väl konstatera att det blev en dyr nöt.

Maken blev så nöjd över kniven att han i rena glädjen höll på att skära fingertoppen av sig. Det säger väl lite om hur bra slipade knivar vi har, det är lite som när en annan byter rakblad och håller på att skala av halva benen.

Termosmuggen verkar säkrare, den ska vara spillsäker, hålla kaffet varmt i fyra timmar och bara behöva en enhandsfattning för att öppna, perfekt för en utesäljare som spenderar sin tid i bilen!

Gör din egen brödkniv!

Oj tänker ni nu, det verkar ju jättesvårt att göra en egen tandad kniv. Inte då säger jag, följ dessa enkla steg så går det som en dans!

1) Ta fram en rejäl kniv, gärna en av dina bättre slipade knivar

2) Ta sedan fram kokosnöten du tänkt äta av till mellanmål

3) Ta sedan kniven och slå den hårt mot kokosnöten, här är det verkligen viktigt att du håller kniven rätt, slår du med handtaget mot nöten kan det hända att nöten faktiskt öppnar sig men du vill ju komma åt effekten av en brödkniv så du slår det vassa bladet några gånger, hårt mot nöten.

4) Tada! Kniven är färdig och du har fortfarande en oöppnad nöt!! Praktiskt va?!














"Oj nu blir pappa arg" sa jag till barnen när jag upptäckte hur kniven såg ut.
"Vad ska du säga?"undrade dom
"Sanningen så klart, att det var ni som gjorde det!".....hi hi hi

Lurad?

Härom veckan köpte jag en Polarn och Pyret-jacka på blocket till Lillebror. Jag tar till lite i storlek tänkte jag, så han har något att växa i. Några dagar senare kom det en jacka på posten som var i jättefint skick, jag var väldigt nöjd. Lillebror var kanske inte lika glad, jackan var stor som en klänning och han kände att han inte kunde röra sig i den. Jag fick nog hålla med honom om att den var lite stor så jag började ännu en gång söka av blocket.



Plötsligt hittade jag en ny annons, det var både skaljacka, vindfleece och skalbyxor. Toppenbra tänkte jag för hans skalbyxor börjar bli små och de har verkligen varit super i kvalitén. Sagt och gjort, jag kontaktade säljaren och alla tre plaggen fanns kvar. Jag lyckades till och med få med frakten i priset.



Det är ju alltid en chansning när man handlar på Blocket, jag kör med regeln " handla inte för mer pengar än du kan tänka dig att bli lurad för". Jag satte över pengar på tjejens konto och i fredags fick jag ett mejl där hon skrev att hon skickat kläderna.



Spänd på att se hur de såg ut hämtade jag posten i måndags, inget paket. Ja, ja, det kommer väl i morgon då.

På tisdagen skickade jag ner Lillebor till brevlådan, inget paket då heller. Hmm, konstigt, det borde vara här nu. Kollar blocket och annonsen ligger kvar, inte bra.

På onsdagen tömde Lillebror brevlådan igen, inget paket då heller. Skit, hade jag blivit lurad trots allt?? Dags att kontakta säljaren men först kollade jag igenom posten, då fann jag den!! Postavin, paketet fanns att hämtas ut på posten!!



Slängde mig i bilen och hämtade ut det, väl hemma plockade Lillebror upp ett par byxor, en vindfleece och en skaljacka i toppskick och rätt storlek. Han var nöjd och jag var nöjd, felfria kläder för en tredjedel av vad det skulle ha kostat i butik. Bra för ekonomin och bra för miljön!!

Jag måste ut och flyga...

...sa jag till maken, min mascara jag köpte sist på Landvetter är slut och jag behöver en ny.

-Blir det inte billigare att köpa en ny utan att resa?! Undrade maken snusförnuftigt.

Men ärligt talat vet jag inte, vid en resa får man ju med så mycket härliga upplevelser och minnen och de är ju ganska värdefulla så frågan är om det ändå inte är bättre att resa. Tänk så glad man blir i själen av att resa, och här hemma i regniga Borås kan man ju få psykiska besvär och en psykolog tar ju ganska hög timpeng...

JAG VILL UT OCH FLYGA!!

Fjällen...

Som ni kanske har förstått vid det här laget är jag helt såld på fjällen!! Hade det inte varit för att det kostar en del hade jag bokat en stuga över påsk, jag vill tillbaka!!



Hur som helst har jag nu sett till att jag och Storasyster är redo för nästa år. Jag var nämligen inne på Intersport i veckan och gjorde världens fynd. Jag var där för att leta efter ett par skidbyxor till mig, mina termobyxor var i största laget och dessutom ville jag ha snygga cerise brallor. Går fram till en rundstång där några få skidplagg finns kvar, det var blandat både dam, herr och barn. Det finns ett par cerise skidbyxor av märket Mc Kinley, samma som min jacka, och det är R Ä T T storlek!! Hur ofta händer det?? Hittar också en jacka till Storasyster från 8848 i storlek 150 som hon bör ha nästa år. Dock fanns det inga byxor till, jag tar mina brallor dock går för att prova dom, vad hänger då i provrummet om inte byxorna till Storasysters jacka, även dom i rätt storlek!!



Eftersom jag inte vågade handla till Storasyster utan att hon var med ( inget öppet köp och inget byte) fick jag åka och hämta henne först, vi provade och hon var helnöjd. Hennes jacka hade kostat 1300, byxorna 800 och mina byxor hade också kostat 1300kr. Jag betaldade 900kr för allt ihop, snacka om att göra fynd!!



Så ni ser, nu M Å S T E vi åka skidor nästa år med!!

Vår...

Det är ljuvligt att äntligen få lite vår i luften. Sitter och funderar på barnens påskägg, om man helt enkelt ska skippa godiset i år och fylla ägget med något de verkligen vill ha. På Storasysters lista står fortfarande ett par skor av märket Palladium. Lillebror skulle nog bli glad för en egen Harry Potter bok, den ungen är otrolig på att läsa och har nu lånat den första i Potter-serien som läsläxebok.

Sist vi gick förbi bokaffären ville han gå in och kika lite. Han letade genast fram hyllan med alla böckerna i serien. Tog sedan fram dom en efter en och kände på dom och läste lite på baksidan. Den ena boken tjockare än den andra men det verkade inte bekymra honom det minsta!

Sälen- dag 8

HEMRESEDAGEN....

Vi vaknade tidigt, för första gången såg vi solen gå upp över bergen. Vi satte fart och städade och packade bilen, allt för att få ett par timmar i backen. Det kändes så ledsamt att behöva åka hem, jag försökte att inte deppa ihop över att vår sista dag hade slutat med ösregn. När jag sedan drog till ryggen på något konstigt sätt brast det. Tårarna sprutade och allt kändes hopplöst.

När bilen var färdigpackad och vi skulle lämna stugan ville uthyraren att vi skulle ringa. Maken gjorde detta och då säger gubben att vi gärna fick stanna en natt till, stugan var ledig.

Maken och jag tittade på varandra, nej vi åker hem, vi har ju packat allt...

...eller vad sjutton, vi stannar! Ut med alla väskor igen, två alvedon för ryggen och sedan bar det av till backen.

Det blev en superhärlig dag i backarna. Solen sken och för första gången på hela veckan kunde vi se backarna. Från det att liftarna öppnade till de stängde körde vi. Lillebror lade sig på marken efter åken för att vila stackaren men inte ett klagomål från någon av barnen.

Våra barn har lärt sig åka skidor i de sämsta förhållanden men vi har haft en UNDERBAR vecka tillsammans.

Nu har vi äntligen åkt av oss och är redo för våren hemma på Granbacken.

Ja det här var vår första fjällsemester. Nu sitter vi i bilen på väg hem. För att summera hela veckan så älskar jag min familj. Mina barn är glada goa kämpar och min man är underbar!!

Sälen-dag 7

Så kom då fredagen, den sista riktiga skiddagen...

...och det regnade! Jo visserligen hade det regnat innan i veckan också men då bara duggregn, idag regnade det verkligen.

Vi gjorde vårt bästa för att hålla humöret uppe men det var verkligen svåråkt, ibland stod man nästan still. Att dessutom få iskallt regn piskande i ansiktet gjorde inte saken bättre.

Liftpersonalen tyckte vi var tappra och det kan man verkligen säga att barnen var. Inget gnäll bara konstaterande att det gör ont i kinderna när det regnar och blåser hårt.

Redan vid lunchtid fick vi ge upp, alla extravantar var redan blöta och resten av kläderna var också helt dyngsura. Vi åkte tillbaka till stugan, maken tog barnen till badhuset medan jag var hemma och packade och städade. Vi hade kollat vädret för lördagen och skulle man våga tro prognosen skulle det komma sol på lördagen.

Vår plan blev då att gå upp tidigt, packa bilen, köra i backen till ca lunch för att sedan dra tillbaka till Borås.

Man kan väl summera dagen som en skitdag helt enkelt (enligt mig, barnen var nöjda med bad!)

Sälen- dag 6

Det blev en lugn dag, dimman var tätare än någonsin, vinden ven så stolsliften var stängd halva dagen och regnet duggade ner. Storasyster hade pjäxskav, jag hade mensvärk, ja ni fattar,, dagen var inte toppen. Det blev alldeles för få åk för att jag skulle vara nöjd och vi lämnade backen redan vid 15.30, i hopp om att storasysters skoskav inte skulle förvärras till idag.

Maken och jag hann i alla fall med några åk i en härlig svart pist, när vi sedan hade hämtat barnen blev det en skidorientering som kexchoklad anordnade, ingen vinst för oss men vi hade i alla fall ett uppdrag i backarna.

Vi hade hoppats på bättre väder idag men tyvärr verkar inte turen vara på vår sida, det regnar ganska mycket här nere vid stugan. Frustrerande, vi vill ju bara ösa på i backarna!!!

Sälen- dag 5

Näsan rinner, det är dimmigt så man knappt ser liften framför sig när man åker upp på toppen, vinden viner och det är isande kallt längst upp på berget. Men ändå har vi det så fantastiskt härligt här. Det här med att få vara med sina barn och se dom lära sig något nytt är så underbart, man lever i ett lyckorus.

Lillebror är en riktig tuffing både i backarna och i liftarna. Han kör på som han inte har gjort annat, självklart är det likadant för Storasyster men där hade vi inte räknat med annat. Igår kom två av de andra familjerna bort hit till oss och åkte, det är svårt att hålla ihop 16 pers. så det blev att vi åkte mest med en av dom. Idag åker alla de andra tre familjerna hem så nu är det bara vi kvar här. Vi ska göra lite orientering idag efter skidskolan. Kexchoklad är en sponsor här uppe och kör en liten tävling som vi tänkte köra. Det blåser ganska rejält idag och snöar så jag hoppas verkligen att vi kan hålla värmen och köra på, man vill ju verkligen inte missa massa åk!!

Här kommer ett litet filmklipp på när barnen åker i Trollstigen, eller lättare sagt bredvid Trollstigen. Man hör Storasyster på långt håll när man åker, rätt som det är ser man en skrattande tjej med skidorna i armarna, då har hon trillat i skogen och inte lyckats få på sig grejerna igen. Åh vad många härliga skratt vi fått den här veckan!!

Sälen- dag 4

Idag var kropparna i bättre skick och maken och jag fick några fantastiska morgonåk i röda nypistade backar medan barnen var på skidskola, det var en euforisk känsla att susa ner i de i stort sett folktomma backarna.

Det är mycket tid för egna tankar när man är i fjällen, man står där i liften och filosoferar lite för sig själv och sedan har man backen ner då man ju också åker i sin egna värld. Jag funderar mycket på mina fjällsemestrar som barn, i mitt minne var det jag och pappa som åkte tillsammans, syrran och mamman fanns där i periferin. Jag funderar över vad jag och pappa pratade om, sa vi så mycket alls när vi åkte där i släpliften tillsammans? Jag kan känna att jag har samma känsla nu som då, när jag ser ankarliftar åka ner, hängandes där helt själva tycker jag att de ser ståtliga ut på något sätt.

Tillbaka till gårdagen, efter ett par underbara åk var det dags att göra ett sista för att då dra ner till barnen igen, vi lyckas då irra bort oss och istället för att ta en härlig backe med lite svårighetsgrad, ta Trollstigen. Det är då en smal passage genom skogen, full med trätomtar som sjunger och pratar. Ett himmelrike för alla barn kanske inte lika lyckat för mig och maken.

Efter skidskolan drog vi bort till Lindvallen där vi mötte upp tre andra familjer, åtta vuxna och åtta barn sammanlagt. Vi samlades vid en grillplats där lunchen avnjöts. En av Lillebrors närmsta vänner var där så de två drog i väg tillsammans i en lättare backe precis bredvid och Storasyster hängde med tre klasskompisar och ytterligare en tjej som är några år yngre.

Efter lunchen drog vi upp till den berömda stora snögubben sedan körde vi Gustavsbacken om och om igen. En härlig backe för oss vuxna med en rolig skogsåkning för barnen. Jag kan inte ens förklara hur duktiga barnen var, Lillebrors utveckling är enorm för var dag som går och både han och Storasyster flyger fram i skogsstigarna. Att ha de andra barnen runt sig var nog den bästa skidskolan man kunde ge dom!! En härlig dag slutade med en liten After ski-drink innan vi återigen åkte tillbaka hem till Tandådalen.

Sälen- dag 3

I går var det då dags för skidskola, vilket ju också betydde ensamåkning för maken och mig. Vi har satt dom i en morgongrupp så redan 9.15 är vi igång. Smart, tänkte vi när vi bokade, inte så mycket folk i backarna och nya fina pister.

Vad vi inte tänkte på var hur T R Ö T T A våra kroppar skulle vara och att de inte alls är uppvärmda vid den härliga morgontiden utan mer värkande. Jag trodde jag skulle dö. Låren brände både i liften upp och i backen ner och pjäxorna satt inte skönt. Vi var helt slut! Efter skidskolan, där barnen hade fått lära sig att ploga och stanna, satte vi oss i värmestugan en stund och fick ordning på allt skav.

Igår gjorde verkligen Lillebror E N O R M A framsteg. Från att inte ha kunnat svänga i en barnbacken som lutade för mycket gjorde han nu snygga svängar i gröna backar! Det är så mysigt att kunna åka alla tillsammans! Igår testade vi också E8:an, en stor sittlift, det tyckte barnen var spännande. När vi hade tagit den ett par gånger körde vi till en bygellift. Storasyster hade åkt en sådan lift ett par gånger men för Lillebror var det första gången. Vi frågade om de ville åka tillsammans och det kunde de tänka sig. De åkte fram och ställde sig, fick hjälp av en ung liftvärd med själva galgen och sedan åkte de i väg....

...i två meter innan de låg i en skrattande hög. Om trasslet med skidorna berodde på att liftvärden sa "Tjena Måns!" precis när han satte galgen under rumpan på dom eller om de skulle rasat i vilket fall är svårt att säga. De får klisterlappar med sina namn till hjälmarna från skidskolan. Liftvärdarna är otroligt gulliga här, de låter barnen försöka själva med liftarna under hejarop och de får missa både en och två gånger utan att de ingriper. Det är ganska lugnt i backarna så de kanske känner att det finns tid för barnen att få lära sig själva.

Tillbaka till bygelliften, andra gången åkte de iväg utan problem, maken och jag däremot missade en i rena förtjusningen över att se hur duktiga barn vi har. När vi närmade oss slutet på liftfärden inser vi att vi glömt berätta hur de ska göra för att åka av, så typiskt oss! Storasyster hade ju lite koll men det var hon som skulle av först. Jag tänkte att hon tar nog över och kastar av honom först i vilket fall men inte då. Helt rätt åker hon åt sidan, Lillebror fortsätter någon meter och slänger sig sedan i trasslig hög men lyckas skaka av sig bygelliften, allt frid och fröjd och ett gott skratt rikare!

Jag vet ärligt talat inte vad vi har gjort för att förtjäna dessa underbara barn, de kämpar som tokar en hel arbetsdag i backarna sedan sätter de sig, utan gnäll, med sina läxor när vi kommer hem. Det är långa härliga dagar backarna och korta intensiva kvällar med bastu och mat, runt 19.30 kraschar vi hela högen i soffan.

Idag drar vi till Lindvallen och träffar tre andra familjer från barnens skola, mer om det imorgon.

Sälen- dag 2

Att blogga på kvällen är inte att tänka på, efter åtta timmar i skidbacken är man helt enkelt så trött att man knappt kan tänka, i alla fall inte efter bastu och mat!

Igår åkte vi i alla fall till närmsta liftsystemet dvs. Tandådalen, vi bor ju här men har satt barnen i skidskola i Hundfjället, vi hörde att backarna där var lite lättare.

Hur som helst, vi tog oss till barnbacken, jag hade koll på Storasyster och maken på Lillebror. Vi hade pratat om det i bilen, jag fick ärligt förklara att mitt tålamod inte är så bra som makens och att det därför var bättre med denna uppdelning.

Cirka tre åk senare såg maken ut som han skulle explodera och jag kände spontant att det var mint tur att åka med Lillebror. Vi kunde inte få honom att ploga och även i barnbacken kan farten kännas lite väl snabb på en som har noll kontroll. Glad i hågen tog jag Lillebrors hand och började styra honom neråt, farten ökar för snabbt och jag bromsar för att få stopp på oss. Jag stannar medan Lillebror fortsätter, handen glider ur vanten så där står jag med den i handen och ser hur han fortsätter frammåt. Tack och lov höll han inte balansen utan föll strax efteråt. Det är verkligen TUNGT att lära ett 30-kilos barn att åka!!

Dagen fortsatte med att maken och jag turades om att åka med barnen. Storasyster kom ut i större backar utan problem, ja åkstilen är bredbent men hon kan svänga och stanna. Lillebror har nu lärt sig att ploga, han är en hejare på att åka knapplift och han kan svänga i väldigt flacka backar. Blir det lite mer lutning på backen, och då snackar vi fortfarande endast om barnbackarna, så kan han bara svänga åt ena hållet. Hans problem är att han är väldigt vänsterfotad.

Precis i slutet av dagen såg vi en kille, något år yngre än Lillebror, som hängde på sina föräldrars stavar och på ostadiga ben tog sig ner för backen. Då sa maken till mig -Så där hängde ju Lillebror i går också, nu kan han ju faktiskt ta sig ner själv.

Det är lätt att jämföra barnen och då ligger ju Lillebror tyvärr alltid efter när det gäller motoriken, Storasyster har alltid utmanat sig själv kroppsligt redan som ettåring stod hon och balanserade på sina små stolar. Nu tror jag kanske inte hon är extremt snabb på att lära sig slalom, det finns många små minimänniskor i backarna som är duktiga men det känns som att man redan kan gå på henne lite om stilen, att få ihop skidorna.

Åtta timmar var vi alltså i skidbacken igår, två korta stopp i värmestugan och korvgrillning till lunch. Humöret var på topp hos båda barnen hela dagen. När vi kom hem berömde vi dom över att det inte varit något gnäll. Då funderade Lillebror en stund och sa -Jag gnällde lite.

Sötnosen, han blev lite frustrerad det sista när han inte fick till svängar åt båda håll men har man åkt ca 60 åk har man faktiskt rätt att bli sur.

Idag börjar skidskolan, det ska bli spännande att se vad den kommer ge!

Massor med kärlek...

...till våra sponsorer! Jag glömde det i förra inlägget men så fort vi åker någonstans på semester har vi ett gäng bakom oss som gör det möjligt. Den här resan är vi så bortskämda att vi har hela frysen full med olika middagsrätter som mamma har lagat. Snacka om lyx!!!

Och sedan har vi ju Morrisen. Snälla svägerskan hämtade honom igår hon till och med tig med honom på kalas så han hade nog kul. Idag kör hon ut honom till svärmor och svärfar som är snälla och förbarmar sig över honom resten av veckan. Han kommer vara överlycklig! Tack alla fina för hjälpen!!

Vi drar till fjällen....

...fest hela kvällen. Ja så sjunger ju Markoolio i en låt, familjen Granbackens låt är mer " vi drar till fjällen, sova hela kvällen".

Kl 07.04 drog vi i alla fall iväg igår, bra jobbat va med tanke på att vi bestämt att vi skulle sitta i bilen kl 07.00! När vi var små och åkte till fjällen hade alltid mamma och pappa packat fullt bakom framsätena och sedan lade dom en stor filt i hela baksätet, över packning och upp på våra ryggstöd så vi kunde sitta jättemysigt. Eller ja, vi kunde väl i princip ha gjort kullerbyttor där bak eftersom det på vår tid inte behövdes säkerhetsbälten. Jag hade i alla fall försökt återskapa det mysiga så gott det gick med kuddar och filtar till barnen och de var väldigt imponerade.

Efter ca två timmar stannade vi för frukost. I småregn stod vi huttrandes utanför bilen och klämde i oss våra äggmackor. Det var verkligen så där rått, superkallt. Maken säger då " Jaha barnen, vi kunde ha suttit vid vårt köksbord och ätit i värmen om det inte var så att eran mamma alltid åt så här när hon var liten och åkte till fjällen". Då höll äggmackor och kaffet på att spruta ur näsan på mig för jag fick ett skrattanfall, men visst är det så, att man vill återskapa sina fina barndomsminnen för sina egna barn!!

Väl på plats i Sälen kom vi fram till vår lilla stuga, en liten stuga helt inredd som en fjällstuga ska i 70-talsbruna toner och furu. Barnen var i extas över hur mysigt det var, en annan fick lite mer kliande fingrar över hur man skulle kunna göra om den.

Vi packade i alla fall snabbt upp våra saker och drog på oss långkalsongerna för att dra till backen. Väl där hyrde vi skidor åt barnen och sedan drog vi ut i barnbacken. Dom lär sig otroligt fort, första gången fick de hjälp att få knappliften mellan benen men redan andra gången fixade de den helt själva. Storasyster fattade direkt hur tekniken var så hon och jag blev ett team resten av eftermiddagen. Lillebror hade inte riktigt samma kontroll, han har lite svårt att trycka ifrån tillräckligt men han kämpar på jättebra och båda tycker att det är jättekul.

Storasyster funderade på om vi inte kunde testa en annan nedfart som man åkte ankarlift upp i för som hon så " Vi måste utmana oss själva lite".

Kvällen spenderades först i bastun och sedan sovandes framför melodifestivalen, med andra ord precis som den bör när man är i fjällen!!

Det är ändå rätt mysigt att smyga upp här på morgonen, familjen sover fortfarande, jag sitter i soffan med en filt om mig och har utsikt över fjället. Livet är bra härligt!!