Sälen- dag 2

Att blogga på kvällen är inte att tänka på, efter åtta timmar i skidbacken är man helt enkelt så trött att man knappt kan tänka, i alla fall inte efter bastu och mat!

Igår åkte vi i alla fall till närmsta liftsystemet dvs. Tandådalen, vi bor ju här men har satt barnen i skidskola i Hundfjället, vi hörde att backarna där var lite lättare.

Hur som helst, vi tog oss till barnbacken, jag hade koll på Storasyster och maken på Lillebror. Vi hade pratat om det i bilen, jag fick ärligt förklara att mitt tålamod inte är så bra som makens och att det därför var bättre med denna uppdelning.

Cirka tre åk senare såg maken ut som han skulle explodera och jag kände spontant att det var mint tur att åka med Lillebror. Vi kunde inte få honom att ploga och även i barnbacken kan farten kännas lite väl snabb på en som har noll kontroll. Glad i hågen tog jag Lillebrors hand och började styra honom neråt, farten ökar för snabbt och jag bromsar för att få stopp på oss. Jag stannar medan Lillebror fortsätter, handen glider ur vanten så där står jag med den i handen och ser hur han fortsätter frammåt. Tack och lov höll han inte balansen utan föll strax efteråt. Det är verkligen TUNGT att lära ett 30-kilos barn att åka!!

Dagen fortsatte med att maken och jag turades om att åka med barnen. Storasyster kom ut i större backar utan problem, ja åkstilen är bredbent men hon kan svänga och stanna. Lillebror har nu lärt sig att ploga, han är en hejare på att åka knapplift och han kan svänga i väldigt flacka backar. Blir det lite mer lutning på backen, och då snackar vi fortfarande endast om barnbackarna, så kan han bara svänga åt ena hållet. Hans problem är att han är väldigt vänsterfotad.

Precis i slutet av dagen såg vi en kille, något år yngre än Lillebror, som hängde på sina föräldrars stavar och på ostadiga ben tog sig ner för backen. Då sa maken till mig -Så där hängde ju Lillebror i går också, nu kan han ju faktiskt ta sig ner själv.

Det är lätt att jämföra barnen och då ligger ju Lillebror tyvärr alltid efter när det gäller motoriken, Storasyster har alltid utmanat sig själv kroppsligt redan som ettåring stod hon och balanserade på sina små stolar. Nu tror jag kanske inte hon är extremt snabb på att lära sig slalom, det finns många små minimänniskor i backarna som är duktiga men det känns som att man redan kan gå på henne lite om stilen, att få ihop skidorna.

Åtta timmar var vi alltså i skidbacken igår, två korta stopp i värmestugan och korvgrillning till lunch. Humöret var på topp hos båda barnen hela dagen. När vi kom hem berömde vi dom över att det inte varit något gnäll. Då funderade Lillebror en stund och sa -Jag gnällde lite.

Sötnosen, han blev lite frustrerad det sista när han inte fick till svängar åt båda håll men har man åkt ca 60 åk har man faktiskt rätt att bli sur.

Idag börjar skidskolan, det ska bli spännande att se vad den kommer ge!