...på min man, alltså inte på mig. Nio av tio gånger är det han som handlar i den här familjen och tur är väl det. Jag har nämligen inget minne överhuvudtaget. Man kan ju skriva på en lista men då ska man ju komma ihåg att få med sig den. Jag kommer alltså bara hem med de vanliga, "varjeveckan-sakerna", som mjölk, bröd och frukt. Om jag ens gör det för ibland blir jag så akut trött att jag inte orkar gå hela varvet.
Hur som helst är det ordning på maken. Efter att trött ha skällt på mig för att den frysta korven bara var inlindad i sin ursprungsförpackning (fastän den var öppnad) fanns det nu nya fryspåsar i lådan. Praktiskt men inte lika festligt som att ta fram kasslern inpackad i en Nalle-Puhpåse som legat kvar sedan något barnkalas...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar