I tisdags var vi på en familjeföreställning på Göteborgs Opera. Vi blev bjudna av mamma och pappa tillsammans med dom och syrrans familj. Maken fick i sista stund förhinder så svärmor fick hoppa in i stället. Föreställningen började kl 18.00 men mamma ville att vi skulle vara i god tid då små tomtebarn går runt innan föreställningen och bjuder på pepparkakor och clementiner.
Jag och barnen skulle ta egen bil ner men eftersom jag inte hittar så bra bestämde vi att jag skulle åka efter pappa hela vägen. Vi slutade kl 15.30 så det var bara att skynda sig hem och slänga på oss lite rena kläder, sedan drog vi snabbt till Mc Donalds där barnen fick en happy meal var som de fick äta på vägen ner. Det var riktigt skitväder med snöblandat regn så det tog ganska lång tid att köra ner.
Jag låg bakom pappa hela tiden och allt var frid och fröjd, vi kommer in i Göteborg, det är mycket trafik men jag ligger precis bakom pappa. Vi står och väntar i en kö när han plötsligt slänger på blinkersen och svänger ut i vänsterfilen, precis innan ett tjugotal bilar kommer bakifrån. Jag hade inte en chans att hänga på, när jag tillslut kommer över i rätt fil och kommer upp för ett litet krön känns det som att jag har fyra håll att välja på, inte en skymt av pappas bil.
Kolsvart ute, regn och rusningstrafik, tjoho! Jag tar en av alla vägarna utan att ha en aning om vart den leder, kör ett tag utan att hitta en enda skylt om vart Operan kan ligga. Börjar då fundera på om det inte är så att man lätt kan gå till Operan från Nordstan, inser att jag kört för långt och får vända. I en kö lyckas jag knappa in vägbeskrivningen i min Gps jag har i telefonen.
Klockan tickade på, jag var arg som ett bi, barnen satt som små tysta ljus bak i bilen, de vet när det inte är läge att prata med sin mamma. Efter mycket om och men och några samtal med systern om vart vi ska parkera kör vi in i parkeringshuset i Nordstan. Superstressad som jag är lyckas jag köra in i ett litet område där vaktbolagen håller till så jag får backa ut igen, känns ju inte helt rätt att behöva göra i en snirkelgång, rena turen att inte någon kom nerifrån och körde in i rumpan på mig.
Vi parkerar och springer till Operan, sliter till oss en pepparkaka och en clementin, hinner gå på toaletten sedan började det. Det var en jättefin föreställning med en stor barnkör, Operans kör, solister och tomtar. Slutet gott allting gott, nästa gång ska vi vara i tid!
Jag och barnen skulle ta egen bil ner men eftersom jag inte hittar så bra bestämde vi att jag skulle åka efter pappa hela vägen. Vi slutade kl 15.30 så det var bara att skynda sig hem och slänga på oss lite rena kläder, sedan drog vi snabbt till Mc Donalds där barnen fick en happy meal var som de fick äta på vägen ner. Det var riktigt skitväder med snöblandat regn så det tog ganska lång tid att köra ner.
Jag låg bakom pappa hela tiden och allt var frid och fröjd, vi kommer in i Göteborg, det är mycket trafik men jag ligger precis bakom pappa. Vi står och väntar i en kö när han plötsligt slänger på blinkersen och svänger ut i vänsterfilen, precis innan ett tjugotal bilar kommer bakifrån. Jag hade inte en chans att hänga på, när jag tillslut kommer över i rätt fil och kommer upp för ett litet krön känns det som att jag har fyra håll att välja på, inte en skymt av pappas bil.
Kolsvart ute, regn och rusningstrafik, tjoho! Jag tar en av alla vägarna utan att ha en aning om vart den leder, kör ett tag utan att hitta en enda skylt om vart Operan kan ligga. Börjar då fundera på om det inte är så att man lätt kan gå till Operan från Nordstan, inser att jag kört för långt och får vända. I en kö lyckas jag knappa in vägbeskrivningen i min Gps jag har i telefonen.
Klockan tickade på, jag var arg som ett bi, barnen satt som små tysta ljus bak i bilen, de vet när det inte är läge att prata med sin mamma. Efter mycket om och men och några samtal med systern om vart vi ska parkera kör vi in i parkeringshuset i Nordstan. Superstressad som jag är lyckas jag köra in i ett litet område där vaktbolagen håller till så jag får backa ut igen, känns ju inte helt rätt att behöva göra i en snirkelgång, rena turen att inte någon kom nerifrån och körde in i rumpan på mig.
Vi parkerar och springer till Operan, sliter till oss en pepparkaka och en clementin, hinner gå på toaletten sedan började det. Det var en jättefin föreställning med en stor barnkör, Operans kör, solister och tomtar. Slutet gott allting gott, nästa gång ska vi vara i tid!
 |
Fotograf:
Ingmar Jernberg
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar