Oj vilken natt!!

Vi lyckades aldrig få i gång vattnet i går trots att maken kämpade ganska länge med att försöka få ordning på det. Mitt besök hos spindlarna verkade inte heller ge något resultat.

Klockan 02.45 i natt vaknade jag av att maken håller på att ta på sig understället. Han hade då legat vaken och oroat sig och funderat ut ett sätt som kanske skulle tina upp systemet. Så han bullsade på sig och gick ut. Jag blev lite orolig för honom och plötsligt kunde jag inte heller sova . Dock inte så orolig att jag erbjöd mig att hjälpa till utan jag låg kvar och höll sängen varm.
Runt 4-snåret drar han i gång och dammsuger i köket, detta för att han skulle ha in en kupévärmare under sparksockeln och där har tydligen dom små mössen lämnat en del spår.

Strax efter 5 kommer han upp till mig och konstaterar att vi måste ringa en rörmokare, vilket jag faktiskt redan hade konstaterat klockan 02.45. Sedan var det bara att gå upp, packa väska och ta med hela familjen till jobbet för en dusch. Man kan ju säga att sådana här händelser rör om lite i ens liv.

Maken fick i alla fall tag i en rörmokare (det är här vi brukar ringa pappa som i sin tur ringer en rörmokare, kanske börjar vi trots allt bli vuxna?!). Han skulle komma runt 14-tiden, maken ringde också svärfar som var snäll nog att sätta sig i bilen för att hjälpa mig kommunicera med rörmokaren. Tjugo minuter innan två kommer jag hem och testar kranarna och det funkar!! Ringer maken som i sin tur får avboka hjälpen.

Åhh vad lyxigt det är med vatten!!