måndag 22 februari 2010

Pappa kom hem, för jag längtar efter dig...

På måndagar öppnar jag på vår förskola klockan 6.30 och så även i dag. Jag brukar ha lite svårt att sova bra mellan söndagen och måndagen, lite orolig för att försova mig. I natt drömde jag hela natten om snöskottning så när klockan ringde strax efter 5 gick jag upp efter bara en snoozning.

Jag tassade ner i min morgonrock öppnade dörren och stack ut näsan för att kolla vad temperaturen var på, minus 25 grader!!! Burr tänkte jag och gick in i duschen. Men där hände det inte mycket! Vattnet hade frusit, trots två olika värmeagregat för att förhindra detta.

Upp till maken och väcker honom, sedan var det bara att börja packa en väska och ge sig i väg till jobbet för att duscha där. Jag arbetar i en villa i ett vanligt villaområde. När jag kommer dit har någon skottat vägen men inte parkeringarna Det var bara att ställa bilen på vägen, pulsa i 40cm snö för att hämta en spade och börja skotta för att få in bilen på parkeringen. Som tur var hade någon stått på parkeringen när den värsta snön kommit så jag behövde "bara" skotta ett lager. När klockan var halv sju och jag skulle öppna var jag helt slut, det kändes som att jag redan gjort min arbetsdag.

Klockan 13.00 var det dags att åka hem. Då var det bara åtta minusgrader och maken som ringt på mobilen trodde inte att det skulle vara någon fara. Hämtar barnen på dagis och kör hem. Går in i köket samtidigt som jag inombords upprepar gång på gång: Hoppas, hoppas, hoppas, hoppas...
Men nej, inte en droppe vatten kommer ur kranen. Ringer då maken igen som i sin tur har pratat med sin pappa. Får direktiven att ta med en värmefläkt ner i matkällaren och rikta den mot vattenberedaren som står där. Då vill jag påpeka att där ner går jag aldrig, för där nere bor den stora Imse Vimse spindeln med sina kompisar. Det var bara att bita ihop och öppna luckan i golvet, jojomen det första jag ser hängandes i trappan är en stor spindel. Jag gör ett skutt ner för trappan, riktar fläkten och kastar mig upp igen. Nu hoppas jag verkligen att detta gör susen för det är rätt frustrerande att inte ha vatten!!

Pappa kom hem!!!

2 kommentarer:

  1. Tack så mycke:) Era stackare det där med vattnet!

    SvaraRadera
  2. Stackars er!!! Det första jag tänkte med när jag hörde om vattnet: oj, pappa är här i Indialand långt bort från snöiga sverige. Men han har telefonen på hela tiden för div rådgivning om skottning och istappebildning så det är bara att ringa. Han får väl svara från Keralas sandstrand.
    Lycka till med upptiningen.
    Kram Åsa

    SvaraRadera