Möten i rymden...

Här sitter jag, snart 39 år i vår glas veranda, mitt absoluta favorit rum i hela vårt hus. Jag sitter här i min ensamhet men ändå möter jag så många människor och deras öden, de flesta vet inte om det, vet inte att jag har tagit del av deras vardag. Precis som att jag inte vet vilka som följer mig i min. Visst är internet fascinerande? Vissa öden klickar jag mig fort vidare ifrån och går aldrig tillbaka till, men så plötsligt möter man någon som man fastnar för. Det kan vara sättet att skriva, de inspirerande pysslen, de vackra fotona eller livsödet för den människan som gör att jag ständigt återkommer. Jag blir nyfiken, vem är människan bakom signaturen. Man får små pusselbitar som man försöker sätta ihop för att få en helhetsbild av människan. Ibland delar man livsöden och ibland är det så långt från ens egen verklighet som det går att komma. Jag vill veta mer, hur orkar man leva som ensamstående trebarnsmamma utan bra ekonomi, varför lämnade han henne för en annan, hade drogproblemen funnits redan innan? Hur går det till när någon ska vara surrogatmamma?

Små möten i rymden, ibland anonyma men alla viktiga...

Dyra garderober....

Nu har vi fått svar från snickarna, eller kanske ska jag säga domen. 1.4 MILJONER!!! Då har de nog räknat lite högt men å andra sidan är inte badrum och el inräknat. Det blir dyra garderober, jag får nog bära in badkaret igen...

Mor lilla mor...

Vaknade av tisslande och tasslande hos barnen och sedan öppnades dörren till sovrummet och ett litet försök till en sång gjordes. Det här med att sjunga görs hellre än bra i vår familj, vi brukar kunna få till sjustämmiga födelsedagssånger på bara fyra personer!!

In kom i alla fall maken och barnen med en bricka med kaffe och två paket. En söt liten ask som barnen hade pysslat ihop, ja maken hade faktiskt också hjälpt till därav plåstret på hans hand. Sedan fanns det också ett supersnyggt armband!!

Det här armbandet lade min kompis ut på Facebook för ett tag sedan, hon säljer nämligen klockor och smycken. Jag kommenterade till henne hur snyggt jag tyckte det var och har faktiskt inte vågat gå in i hennes affär av rädsla för att komma ut med det när jag egentligen inte alls hade pengar att lägga på ett smycke.

Men visst är det bra när vi kvinnor är enade, när vi hjälper varandra så där systerligt!! För om inte maken har telepatisk förmåga vilket jag inte tror att han har för då borde ju så mycket mer vara gjort här hemma, så anar jag att han fått ett litet tips av en vän.

Så idag tackar jag maken, barnen och Linda i backen för det snygga armbandet! Hoppas du också blev uppvaktad fint Linda av dina små troll!!

Krig mot trädgården...

Igår avbokade jag träningen och gick ut i trädgården i stället, man kan nog säga att jag startade ett krig mot den. Eller faktiskt, när jag tänker efter så var det den som började, hade inte hälften av alla buskar och växter dött hela tiden utan i stället faktiskt växt upp som de skulle så hade det varit fred och vi hade levt i harmoni med varandra! men så blev det alltså inte.

I går tog jag ut all min frustration och trötthet på de förbaskade växterna. Döda grävdes upp och släpades till eldningshögen och de halvlevade planterades om i ett land (ja ni märker vilka gröna fingrar vi har i familjen, inga helt levande växter här inte). Nu är i alla fall ett av de två stora landen i stort sett tömt och det andra är istället välfyllt. Det som snart är tomt ska sedan sås igen med gräs och så hoppas vi på att vi får ETT fint land istället för två halvfula.

Tre timmars slit blev det vilket idag resulterat i en halvpaj rygg men det var det värt!!

Här kommer en liten EFTERbild på trädgården...





....ha ha ha skojade bara men i mina drömmar har jag det så här fint!!

Dåligt flöde...

....här på bloggen. Dagarna går i en rasande fart, varenda kväll i två veckors tid är fylld med öppna-hus, kvällsmöten och vårfester. Det är samma trötthet och stress som infinner sig i december varje år. Tiden räcker bara inte till och när den gör det så finns inte orken. Jag tittade över våra land i trädgården häromdagen och ser att flera buskar dött under året, vi borde flytta om och så igen ett av de stora landen, man kan ju inte hålla på och lägga pengar på nya buskar varenda år som sedan ändå dör under den jäkla vinterperioden.

Kanterna runt gräsmattan behöver klippas, det behöver sås i vår lilla örtträdgård, rensas i det nysådda gräset och planteras vid muren. Här inne har vi precis fått in ett berg av ren tvätt i garderoberna, nu år det dags att börja om och låta maskinen gå igen. Fönster behöver tvättas klart och en vanlig städning behöver göras men jag ORKAR INTE!!! Jag känner mig låg just nu, längtar efter energi...

Måndag...

Måndag, PMS.....behöver jag tillägga något??.......





....det skulle möjligtvis vara att jag sitter utelåst, ute i regnet utan nyckel. Jo grannarna har nyckel men vi har stoora tomter, jag har tränat och är trött och orkar inte se om de är hemma men nämner jag det för er kanske ni inte tycker lika synd om mig.

Hmm, hur tänkte jag här...

Ni som läst min blogg ett tag vet att jag har letat efter en gammaldags kryddhylla, ni vet de där med glasbehållare till kryddorna. Jag har inte lyckats hitta någon hittills eller lättare sagt, de jag hittat har varit snordyra. Häromdagen hade en affär här i Borås bloggrea, de sålde två kryddhyllor men med plåtbehållare istället. Jag lyckades lägga vantarna på en av dem!!

Glad i hågen konkade jag hem hyllan, väldigt nöjd måste jag nog ändå säga.....

....ända till jag fick in den i köket. Jo ni förstår jag hade inte riktigt mätt och kollat så den skulle få plats. Jag hade faktiskt inte över huvudtaget funderat över måtten. Hyllan var ju så snygg!! Maken, som hade druckit ett glas bubbel, bara skrattade åt eländet. Vi har nu ett kök med en snygg kryddhylla, dock ingen plats att laga mat på längre. Ja, ja, jag får möblera om lite helt enkelt. Hyllan ska stanna!!

Ett litet husmorstips kan ändå vara att ge gubben lite bubbel innan man visar sina inköp. I alla fall min make blev bra mycket mer positiv i sinnet av det. Dock ett varningens ord här om du är en storshoppare, tänk på att det i så fall kan leda till alkoholmissbruk, då kanske det är bättre att ta en negativ kommentar istället.

19 år i branschen...

Idag firar vi maken som har gjort sin sista dag på sitt nu före detta jobb. 19 års anställning är över, hela sitt vuxna liv har han tillbringat där. Nu bär det av mot nya äventyr, vi är glada för hans skull. En härlig sommarkväll firar vi detta stora livssteg. Jordgubbar, mousserande vin, sol, nötter och vindruvor. Nu känns det fint att leva!!

Blocketfynd nr 535 (eller?!)...

Ja idag har jag hämtat ett litet nytt blocketfynd. Jag har länge varit på jakt efter ett nytt soffbord, jag har haft två sökkriterier, svarvade ben och en hylla under.

Härom dagen hittade jag plötsligt det, 300 kr, billigt och bra och med perfekta ben. Det var lite högt så jag skulle behöva såga av benen men det känns ju trots allt lättare än att lära sig svarva och bygga ett eget bord.

Jag mejlade annonsören, bordet var fortfarande till salu men han bodde i Ulricehamn. Jag frågade om han hade vägarna förbi Borås och det visade sig att han jobbade här. Jag måste säga att han var en väldigt tillmötesgående säljare, han var lite orolig för att få in bordet i sin bil men om det inte gick så kunde han fixa en släpkärra att ta det på. Jag bad honom mäta lite på sin bil för annars tänkte jag åka till Ulricehamn och hämta det. Det kändes inte helt rätt att den stackaren skulle hyra en släpkärra för ett trehundrakronorsbord. Jag fick tillslut svaret att det nog skulle gå in och att vi skulle mötas på en parkering i stan. Jag var ute i god tid och stod i solen och väntade på en liten fullastad bil. In svänger en Fordkombi i samma storlek som min Toyota Corolla!! Är det typiskt manligt att tänka negativt, ligger det i deras gener?? I min värld fanns aldrig tanken att det här bordet inte skulle komma plats i min bil.

Ja nu står det i alla fall i garaget i väntan på en avslipning och ommålning och vet ni vad? I glädjen över de perfekta bordsbenen glömde jag att jag ville ha en hylla under! Hoppsan!!

Här är fyndet, jag kommer behöva såga av det över fotstödskrussidullet, tror det blir ett snyggare bord då, inte så pråligt och för er män där ute som är lite negativa, jag inser också att det blir lite mer ostabilt men ibland måste design gå före finess!!

Välgörenhet

Idag så här på morgonen har jag ägnat mig åt välgörenhet, jag har köpt skor av märket Toms, så här står det på hemsidan

"Världens mest generösa skor.
Toms snillrika idé är en för en. Det innebär att för varje sålt par skor skänker man ett par till ett barn i nöd.

Sedan starten i maj 2006 har skomärket Toms gett bort 115.000 par skor till barn som lever under fattiga förhållanden i Argentina och i Sydafrika. Allt möjliggörs tack vare de omtänksamma kunder som köpt..."

Vilken bra idé, eller hur! Nu har både jag och ett barn fått nya skor, det känns ju väldigt bra och rätt. Och om maken skulle opponera sig över att man köper ännu ett par rosa skor så kan man ju bara svara att man hållit på med välgörenhet och råkat få ett par skor på köpet, smart va!? Det blir dagens husmorstips, smart shopping förklädd i välgörenhet!!

Att ta emot beröm...

Jag har alltid försökt att berömma barnen mycket, tror på det där om att man ska uppmuntra de bra handlingarna barn gör. Nu vill jag i och för sig påpeka att jag inte tvekar det minsta om att ta en kamp med mina barn. Jag är så långt ifrån en curlingmamma man kan bli, jag vågar sätta gränser!!

Hur som helst, det där när man får komplimanger och beröm kan ju ibland vara lite svårt att ta emot. Lite typiskt svenskt svarar man nästan alltid med att dissa sig själv lite. -Fin tröja, den här gamla trasan!?

Lillebror har haft ganska svårt med klockan och jag tror fortfarande inte att han kan den digitala versionen ännu. Idag hade han i alla fall läxa på den analoga, jag trodde att han skulle få problem men han satte sig vid köksbordet och skrev snabbt klart den. När jag hade tittat igenom den och sett att han hade allt rätt så utbrast jag glatt -Vad DUKTIG du är!! Du har ju lärt dig klockan nu!!

Vad tror ni händer då?! Den lille sonen börjar störtgråta och säger förtvivlat att jag inte fattar någonting. Jag fick fånga in honom igen och försöka förstå vad han menade. Problemet enligt honom var att jag sagt att HAN lärt sig klockan, det var ju faktiskt hans fröken som lärt honom den!! Snacka om att ta en komplimang dåligt.

Burr....

Sitter på rast på jobbet och fryser, trots raggsockar. Fattar ni, raggsockar i mitten av Maj!!! Det ska inte vara så här då, jag hatar att frysa!!

Det här var väl ett uppmuntrande litet inlägg av en blöt, kall, trött förskollärare. Imorgon hoppas jag verkligen att det är varmare. Annars får jag nog fundera på att flytta söder ut!!




- Posted using BlogPress from my iPhone

Pink...

Storasyster var bjuden på ett nioårskalas med tema rockstjärnor. Efter lite funderingar fram och tillbaka bestämde vi att hon skulle klä ut sig till sångerskan Pink. Ja ni som känner mig tycker nog att det var ett passande val med tanke på min kärlek till R O S A!!!

Ett glittrigt tyg som förvandlats till en liten topp, våffeltång, hårspray, rosa färg och smink och sedan var hon klar. Hon tittade sig i spegeln, helt förskräckt över allt smink och konstaterade att hon ALDRIG vill gå så till skolan.

Jag tittar på fotona och ser min fina lilla M, min första bebis och inser att även om hon inte vill se ut så nu så är det antagligen inte så långt kvar innan diskussionen är omvänd. Hon börjar bli så stor nu, älskade unge. Tänk att jag har lyckats få en så här söt tjej, fina, glittrande glada lilla M!!

Änglavakt...

Igår hände det som inte får hända. Vi gick och lade oss utan att blåsa ut ljusen. Tack och lov hade vi änglavakt men det kunde gått riktigt illa, en av ljusstakarna var av trä. Det är lurigare nu på sommarhalvåret när det är ljusare ute. Så tänk på det mina vänner, glöm inte släcka ljusen!!!

Jogging...

I morse vaknade jag av att jag hörde steg på grusvägen utanför av någon som var ute och joggade. Genast slås jag av dåligt samvete, "usch man borde ju ge sig ut och springa" är min första tanke. Att jag redan hunnit med fem träningspass den här veckan och två tidiga morgonpromenader räknas liksom inte när jag ser någon som är ute och joggar.

För mig är det som att joggningen är den ultimata träningsformen, att den är värd mycket mer i duktighetspoäng. När någon säger att han har sprungit 7km blir jag mycket mer imponerad än om jag tänker på att jag körde ett stenhårt pass på gymmet. Eller om någon säger att hon varit ute och sprungit 4km, så känns det som att det är duktigare än om jag power walkat 1mil (vilket i och för sig aldrig har hänt).

Man hör ständigt runt sig att " jag borde börja springa". Varför är det så? Jag var hos en PT som sa att det är mycket bättre att köra power walk om man vill gå ner i vikt. I vår familj med den lille joggingvägrande hunden fungerar ju promenader dessutom bättre för då får man både motion och en rastad hund på samma gång.....

....men ändå, "jag borde verkligen komma igång att springa"

Börja spring då, tänker ni. Det gör jag varje sommar, sedan blir jag skadad varje år. Jag kan nog lätt konstatera att jogging inte är den bästa träningsformen för min kropp.... Men som sagt i mina ögon får man inga guldstjärnor om man inte ger sig ut på en liten joggingtur.




....det som skulle kunna locka är ju ett par nya skor!!

En liten kusinmössa...

Det blev en liten kusinmössa också. Man hinner ju mycket när man går upp kl 06.00 och inte börjar förrän 11.00!!

Jag glömde ju visa vad en femåring packar när hon ska sova borta, pom poms!!! Det borde man ju alltid ha med sig, man blir ju faktiskt på riktigt partyhumör!!

Kusinhäng...

Igår kom småkusinerna hit, de skulle för första gången sova över här för att senare idag åka till Navet (Borås svar på universeum) med maken medan jag jobbar.

Det blev en eftermiddag med lek, studs på studsmattan, bad i baljan och tacosmys. Lillebror och Kusin S som är nio år höll ihop och Storasyster hade hand om lilla E som är fem år. Det var också så vi bäddade, killarna i Lillebrors rum och tjejerna i Storasysters.

När det började närma sig läggdags bröt S ihop, han längtade hem den lille stackaren. Vi ringde hem till så han fick prata med sin mamma, han var trots allt bestämd över att han skulle vara kvar. Jag pratade länge med honom om att vi gärna skjutsade hem honom om han ville det och att vi skulle hämta honom så han fick följa med till Navet idag igen men han lugnade sig och ville stanna.

Tillslut låg alla fyra i sina sängar, Lillebror skulle läsa lite ur Suneboken för kusinen och efter en stund var det lugnt i huset. Men så plötsligt var det någon som hostade väldigt, efter en stund fick jag känslan av att hostan egentligen inte var hosta utan mer ett diskret sätt att få uppmärksamhet. Jag gick upp och kikade in i Storasystesrum, där var det lugnt. Lilla E hade krupit upp och somnat i Storasysters säng.

När jag öppnade dörren till Lillebrors rum möts jag av stora oroliga ögon från Lillebror, på golvet på madrassen ligger nämligen Kusin S och gråter. Jag tar genast med honom ner och förklarar att vi skjutsar hem honom. Stackars liten, man ska verkligen inte behöva vara ledsen när man sover hos kompisar, det ska ju vara roligt! Han lugnade sig med en gång, packade sina saker och det sista han sa innan han och maken åkte iväg var att han verkligen tyckte att Lillebror var bra på att läsa, gullunge!!

När maken och S åkt gick jag upp till Lillebror, han låg sammanbiten i sängen. Jag pratade med honom och efter en stund bröt han ihop, han var så ledsen. Jag försökte få honom att berätta varför men han kunde inte svara på det. Det berodde i alla fall inte på att S åkt hem sa han, han grät och grät. Jag tror att han tyckte det var jättejobbigt att se kusin S så ledsen, han visste nog inte hur han skulle hantera situationen. Vi pratade en stund och jag förklarade för honom att Kusin S mådde bra igen och till slut lugnade han sig och somnade han med.

06.00 studsade Kusin E upp på toaletten, sedan hörde jag henne försöka övertyga Storasyster om att det var jättesent på morgonen. Storasyster kan ju faktiskt klockan så hon höll inte riktigt med. Nu sitter jag här med Kusin E och Morris och kollar Barnkanalen, hon har många funderingar, speciellt om favvohunden Morris. Vi har tex konstaterat att han är väldigt smutsig, gillar att vara ute och har väldigt små ben!

Klara!!

Två klänningar och en mössa blev det av tyget jag köpte. En strandklänning och en jobbklänning. Utvärdering av det här lilla projektet:

* Det är lätt att sy efter köpemönster, i alla fall om man hoppar över alla delar av beskrivningen som man inte fattar.

* Det är svårt att sy efter mönster man tillverkat genom att drapera en av makens gamla T-shirts över axlarna och sedan på frihand klippt lite

* Man får psykbryt när tråden i ena tvillingnålen trasslar sönder var tredje centimeter

* Det är svårt att fota sig själv i spegeln för att visa resultatet. Måste säga att jag är väldigt imponerad över alla fjortisar som lägger ut sådana foton trettio gånger om dagen på Facebook!!

Livet på kaosbacken...

Maken åkte iväg och spelade golf idag, själv gav jag mig i kast med det nya tyget och klänningsprojektet. Man kan väl lätt säga att hela huset ser ut som sju svåra år, det är svårt att hinna både städa, träna, jobba och pyssla. Idag var väl en dag jag borde ha ägnat mig åt städning men istället blev det nu pyssel för hela slanten.

När jag står där i köket och klipper och nålar tyg för fulla muggar kommer Storasyster. Följande konversation hölls :

S: Mamma, varför har vi nästan alltid kaos här hemma?

Jag: För att jag inte är en städande mamma, jag gillar att pyssla istället. Tycker du att jag borde vara en mer städande mamma??

S: Ja, för då slipper vi städa så mycket (hon höll just då på att tömma diskmaskinen)

Jag: Fast då skulle jag ju få er att städa ännu mer.

S: Oj, nej då vill jag inte att du blir det. Jag önskar att pappa var hemma och städade mer.

Ja vad säger man, klok unge det där!!

Nytt projekt...

Jag har börjat med ett nytt projekt, jag ska sy mig en klänning. Jag har aldrig sytt några kläder till mig innan så det här blir spännande. Än så länge har jag bara kommit till att klippa ut ett mönster, tror faktiskt att jag ska provsy överdelen av en gammal T-shirt först, för att kolla så jag fattar hur man ska göra. Jag satt och läste på de olika mönsterdelarna, de var skrivna på massor av olika språk. Stilen som var störst stod på tyska, sedan fick man läsa bland det lite mer finstilta för att hitta på svenska.

Jag har faktiskt läst tyska för hundra år sedan men ändå satt jag och funderade över ordet "Links" och tolkade det som att jag skulle länka ihop mönsterdelarna där. Det hela kändes väldigt lurigt till jag kom på att Links ju faktiskt inte alls betyder länka, utan vänster. Då kändes det hela lite mer logiskt.

Resultatet på det här projektet kommer så småningom.....tror jag......eller hoppas jag på i alla fall!!

Surströmming...

... vill jag testa! Är det en utdöende tradition på samma sätt som dopp i grytan?? Hmm, djupa funderingar så här på måndagskvällen.

Förresten hade jag djupa tankar igår också. Då funderade jag på att det för mig känns helt omöjligt att naken ta på mig pyjamaslinne och morgonrock men helt okej att ha bara pyjamasbyxor och morgonrock. Har ni också känt så?? Det är som att man känner sig ännu mer naken på nedre delen av kroppen om man har dubbelt på sig upp till.

Fattar ni hur jag menar eller funderar ni mest över varför i hela världen jag går och tänker på dessa fantastiskt allvarliga problem. Grejen är att jag kom ur duschen igår kväll och då hängde bara pyjamaslinnet och morgonrocken i badrummet, byxorna var uppe.

Inte konstigt att jag sover så gott om nätterna, jag använder ju min hjärna väldigt aktivt under dagen. Synd att jag jobbar som förskollärare, så mycket världsomvälvande tankar som bara försvinner ut i intet. Tack och lov att jag kan dela med mig lite här på bloggen!!

Till salu

Säljer nu Morris cykelkorg, den är i nyskick då jag bytte till en som sitter på pakethållaren istället. När man cyklar mycket i skogen på stigar som vi gör så behöver man se sitt framdäck därför fungerade den inte så bra till våra behov, annars är den toppen med snabbfäste så man bara kan klicka av den från cykeln. Det är en liten rem där man sätter fast hunden så den inte kan hoppa ur.

Vid intresse, lämna din mejladress i komentarsfältet så hör jag av mig!

Nypris 898:-
Mitt pris 500:-

En hemsk nyhet...

Idag fick jag en hemsk nyhet, kanske går det bra, kanske inte. Idag har jag en seriös uppmaning, ta vara på er där ute, älska varandra medan tid finns!!

Jag uppmanar er också att skänka en peng till cancerforskningen, hjälp forskarna att hitta botemedel!!

Ett väldigt viktigt råd!!

Jag lovade ju ett husmorstips igår efter det lite tråkiga inlägget om mitt tanköttsproblem. Här kommer ett superviktigt!!

" Om du går in i ett byggvaruhus med din make, se till att du lägger kvar plånboken i bilen. Annars kan det hända att du får betala 500 SPÄNN för en skittråkig täckbricka till en låskolv, enbart för att din make glömt plånboken i bilen!!!"

Bär med er det här rådet i era hjärtan tjejer!! 500kr kan man använda till sååå mycket roligare saker än ett täcklock, tex. en ny fotpall från Åhléns, två sportbhåar, fyra nya kuddar till trädgårdsmöblerna, en jättefin rosa sjal med paljetter från Hjärterum. Förslagen är oändliga men istället sitter jag här nu med mitt täcklock.....


.....i fel färg.

Sjukdomar....

Visst känns det som att början på det här året varit fyllt av sjukdomar för nästan alla. I alla fall har det varit så i min omgivning, magsjukorna har avlösts av förkylningarna som har avlösts av nya förkylningar och så har det rullat på.

Den här veckan har jag varit hemma med Storasyster, hon har haft ont i hals och varit hostig. Idag hade tack och lov halsontet släppt men då har maken tagit över det i stället. Själva har jag fått inflammerat tandkött så det gör ont varje gång jag sväljer, har dessutom svårt att öppna munnen. Jag måste försöka få tag i en antibacteriell munskölj eller liknande idag, just nu önskar jag att jag hade köpt den där tandkrämen som min tandläkare alltid tipsar om men som jag är för snål för att köpa. Det här är nämligen ett återkommande problem för mig, jag har en liten tandköttsficka över ena visdomstanden och speciellt i förkylningstider blir jag inflammerad där. I vanligt fall brukar jag få bukt med det med hjälp av vanlig borstning men nu behövs det nog lite mer för att få bukt på det.

Oj, oj, oj, vilket trist inlägg det här blev, lite pensionärsvarning på att bara ägna ett inlägg åt krämpor. Jag lovar att försöka komma på ett bra husmorstips idag, hmm får återkomma senare....

Fotvård för den händige, dagens husmorstips!

Mina fötter är konstant torra, jag smörjer, smörjer och smörjer men två sekunder senare är de som fnöske. Eftersom jag hatar kräm mellan fingrarna så brukar det komma en period när jag helt enkelt struntar i insmorningsproceduren och låter dom stackars hälarna långsamt förvandlas till torra, spruckna bedrövliga små varelser.

Innan jag träffade maken gjorde jag en lista på allt jag ville ha hos en man, tyvärr glömde jag punkten "fotfette...." Hmm, vänta ska jag bara googla på stavningen här. "Fotfetischist" så stavas det. Ja en sådan man hade ju varit superpraktisk. Nu slog det mig att lite normalare kanske hade varit en helt vanlig manikyrman. Oj nu känner jag att jag hittat på ett nytt ord igen, jag kanske skulle ge ut en egen ordbok men ni fattar vad jag menar va? En man som jobbar med att fila fötterna helt enkelt, finns det manliga sådana??

Hjälp vad jag kommer från ämnet. Vad jag försöker säga är att eftersom jag glömde fotfilarintresse på listan över den perfekta mannen så får jag ju helt enkelt fila på de där jäkla hälarna själv och hur tråkigt är inte det?! Man får ju hålla på i evighet!!

Nu har jag i alla fall tröttnat och också kommit på en mycket snabbare metod, nämligen slipmusen. På två minuter är man klar, ut i garaget, på med nytt slippapper, kör över hälarna och TADA! KLART!!! Japp, det var dagens husmorstips, till den moderna, händiga kvinnan!!

Trädgårdsångest...

Jag vet inte om ni går in och läser på kommentarerna här på bloggen. I alla fall hade kära systern skrivit några kloka rader på inlägget om mina pelargonior och mina funderingar kring vad vi ska göra i slänten upp till badbaljan. Här kan man ju då tydligt se en stor skillnad mellan en trädgårdsintresserad, dvs systern och en som verkligen inte är det, alltså jag.
Hon ger följande tips, som för övrigt maken tyckte var väldigt pedagogiska:

" Läs i böckerna. Fundera över om du vill ha vintergröna växter eller inte, blommande? kanske med ätliga bär? höga eller låga?"

Hade jag haft något som helst intresse för att ta reda på allt det där hade det ju inte varit något problem!! Men att fundera på allt det gör att jag nästan här och nu dör lite av tristess. Jag skulle verkligen behöva en trädgårdsmästare!!
Det ligger koloniträdgårdar lite längre bort, jag kanske ska gå dit och se om någon vill utöka sin lott med några kvadratmeter till, det hade ju varit perfekt. De hade till och med kunnat få greja i min trädgård heeeelt gratis, ingen kolonilottsarrende här inte!!

Dagens tips!...

Mamma har varit här och passat barnen en del det sista, hon påpekade då att jag borde frosta av frysen. Egentligen hade jag tänkt att vi skulle ha femkamp på midsommar med snöbollskastning som en gren, jag hade ju sparat ganska länge. I vanliga fall ääääälskar jag att frosta av frysen och har inga som helst drömmar om ett självavfrostande frys. Nu gjorde jag i alla fall mamma till lags så det får bli vanlig hederlig kubbspel till midsommar i stället.

Hur som helst så kom jag på ett toppen husmorstips. Skaka ihop en milkshake som belöning för att du gör något så tråkigt som att frosta av frysen. Tryck sedan ner den i hinken som du samlar isen från avfrostningen i. När du sedan är klar så har du en härligt kall drink!! Bra va?! Gör man det på en lördag kan man ju dessutom hälla i en skvätt likör i shaken....

...då kanske man i och för sig ska provsmaka lite under resans gång så kanske hela avfrostningsproceduren känns roligare!!

God morgon lilla blomma

Nu har de börjat blomma, mina övervintrade Mårbacka! Jag känner mig verkligen nöjd, jag en människa utan några som helst gröna fingrar har för andra året i rad lyckats få liv i mina pelargonior.

Maken har varit superduktig i veckan och lastat jord på slänten upp till badbaljan. Tack snälla mamma och pappa som fixade hem jorden!! Nu funderar vi bara på vad vi ska plantera. Ingen av oss är speciellt intresserade av trädgård vilket ju är fantastiskt bra med tanke på att vi har en 3000kvm stor tomt. Jag vill i alla fall ha något som sköter sig självt men blommar fint.

Jag har ju en trädgårdsmästare (läs:syster) men även om hon nu inte längre bor på andra sidan jorden så är ju helgerna ganska fullbokade ändå. Jag kanske helt enkelt får ta fram trädgårdsboken jag fick av henne för några år sedan, den är i väldigt fint skick fortfarande...