Kockduell....

Maken är i Stockholm hela veckan och jag försöker få vardagen att gå ihop. Det här med två barn, aktiviteter och hund är inte alltid helt enkelt. Idag var jag och hämtade hem barnen och Morris från farmor och farfar. När vi kom hem tänkte jag att jag gör i ordning flera middagar så vi har i veckan. Imorgon är det simskola och på onsdag är det min tur att köra tjejerna till dansen så för att spara lite tid drog jag igång med tre olika matprojekt. Men förutom de tre värmde jag också lite rester till barnen.

Det var då jag insåg att jag aldrig kommer bli en mästerkock. Köket som ut som ett slagfält och svetten rann. Det är ju verkligen jättesvårt att laga så mycket mat på en gång!!! När jag står där som bäst och rör i alla olika grytor med ena handen och hackar lök med andra (ja jag kanske överdrev lite där, men det kändes som jag gjorde det!!) då tittar jag på grytan med makaroner till barnen. Den var inte fylld med vatten längre utan det låg bara en gul massa, av stora uppsvällda makaroner. Tänk er värre än skolmatsalen bjöd på när man var yngre. Men säg vad som inte kan räddas med en klick smör!!

Jag fick i alla fall till slut ordning på allt. Maten blev färdig, barnen fick på pyjamas och tänderna borstade. När de var i säng och jag var redo att läsa saga ringer maken. Medan barnen pratar med honom slänger jag en blick på klockan och inser att jag har stressat så mycket att jag fått barnen i säng en timme för tidigt!!

Då: lite kaotiskt, nu: faktiskt uppstädat!!

Bilden gör dom faktiskt inte rättvisa,
jag hade tänkt lägga en 50-öring bredvid för att visa hur stora de var
men insåg att då kanske inte ens smörklicken kunde rädda smaken på dom!