Plenty of bugs!

Efter gårdagens stranddag var vi nu uppdeladade i familjen röd och familjen brun. Trots solskyddsfaktor 50 och soldressar på barnen var vi brända. Vi bestämde oss för att åka in till Lighthose för lite shopping, det blev en blus till mamma, en till storasyster och en skjorta till pappa. Sedan gick vi och åt lunch.

Där blev det mycket strul. Pappa T beställde en spagetti carbonara. Han frågade ut kyparen grundligt hur de gjorde carbonaran och om det var vit sås. Jajamen det var en hederlig carbonara. När maten sedan kommer in är det spagetti med en tomatsås fylld av bacon. T kallar till sig kyparen och frågar om det verkligen är carbonara, vilket det var. Då blir det en lång diskussion om såsen är vit. Servitören menar att det är en vit sås (som de sedan har hällt i tomatkross så den är helt röd). T är något irriterad men efter viss diskussion sätter han sig för att äta, då tittar vi lite närmre på maten och ser att baconet är rått.

Tillslut skickas maten ut och vi delar upp den maten vi andra hade. Då fiskar maken upp en stor skalbagge ur sin mat. Inte vidare fräscht. När J:s spagetti bolognaise kommer in tror vi först att det är tonfisk i stället för köttfärs men det visar sig vara kyckling. Våra barn åt plain spagetti och det hade de faktiskt lyckats med.

När notan tillslut kom var T riktigt irriterad, han pratade med kyparen om skalbaggen i makens mat men det kunde kyparen inte hjälpa, det var jättemycket skalbaggar i köket svarade han. Härligt, dit vill man ju jättegärna gå tillbaka när man får reda på en sådan sak. Efter mycket diskussioner får T ner notan till ett rimligt pris för den här kaotiska måltiden.

Någon som är intresserad av ett kök med plenty of bugs! ??

Eftermiddagen tillbringades i skuggan i poolen på hotellet. Det är så kul för Lillebror har äntligen kommit på hur han ska hålla andan under vattnet och simmar som en tok mellan oss. Han har i och för sig inte kommit på hur man sparkar ordentligt, han cyklar mer med benen men kul har han och även vi. Efter några timmar i poolen och då menar jag verkligen I poolen gjorde vi oss i ordning för kvällen och tog några drinkar på balkongen. Livet kan inte bli så mycket bättre än så här!!

Lighthouse beach

Idag bar det av till Lighthouse beach för en heldag på stranden. Vågorna var enorma så vi fick hålla oss i strandkanten med ett stadigt tag i varsitt barn. Superhärligt var det och barnen hade jätteroligt i vattnet.

Själv känner jag mig som en fotomodell. Här i Indien går kvinnan INTE omkring i bikini. Fler än en gång ser jag hur de låtsas ta foto med mobilen på sina vänner bara det att kameran är vinklad lite väl mycket åt mitt håll. Ja, ja, kan min blekfeta kropp roa någon så får det väl bli bra.

En dag i taxi & convent center

På morgonen gick maken och jag upp runt sju och gick ut och satte oss och njöt av naturen och en kopp kaffe. När alla var uppe serverades det frukost bestående av toast, omelelett och pannkaka fylld med banan, socker och kardemumma, mycket smaskigt!! Efter frukost var det dags att packa igen för då var det här härliga dygnet slut.

Framme på land igen var det ännu en gång en taxifärd som väntade. Denna gången skulle det ta ca 4 timmar så det var bara att gilla läget. Efter någon timmes färd säger plötsligt Storasyster att hon har ont i magen, att det nästan känns som hon kommer spy. Snabbt skickas det en påse till henne. Hon sticker huvudet i den och vi försöker fråga om hon spyr. Hon säger inget utan sitter bara still. Då säger J det luktar som hon gör det. Vi ber chauffören stanna och kliver ur. Storasyster har spytt lite i påsen och säger att det är bra nu. Vi möblerar om och Å får flytta bak till barnen och Storasyster får flytta fram till mig så hon ser vägen och känner kylan från ac:n. Resten av resan sover hon nästan. Vi andra roar oss med att lyssna på Lasse Majas detektivbyrå. Trots en lång resa klarar barnen det väldigt bra. Tillslut är vi framme i Kovalam och Mollys hotell.

Taxikompisar!

Vi möts av en svettig, småfet engelska som verkar ganska frågande över vad vi gör där. Strul med bokningen gör att vi plötsligt inte har rum till på söndag utan bara till lördag. Ja, ja vi får ordna det senare, vi bestämmer oss för att äta lunch och att sedan kasta oss i polen. Det är ett gulligt hotell men tyvärr känns polen lite smutsig för att inte tala om den indier som verkar var en allti i allo och går omkring i kläder som inte sett vatten de senaste tre månaderna.

På kvällen tar vi en promenad ner mot havet för att kolla in stranden, när vi går förbi ett större hotell kommer plötsligt en man och vill att vi ska följa med upp till hotellet och ett convent center för att hälsa på en minister of tourism. Dessutom skulle vi få lite snacks. Vi följde efter mannen, först trodde jag att vi skulle hamna på en scen, man kunde höra någon tala i en mikrofon. Men vi kom upp till ett stort partytält där det satt fullt med välklädda Indier. Där fick vi slå oss ner för att lyssna på någon minister. TV var där och filmade och vi vet inte om vi blev filmade eller inte men efter några minuter bestämde vi oss för att sticka därifrån, vi fattade ju inte ett ord av vad talaren sa.

Vi reser oss upp och går därifrån men då kommer genast en Indier och frågar om vi inte vill ha lite te och några andra börjar öppna upp snackbaren för vår skull. Snacka om att vita har hög status!!! Vi gick i alla fall därifrån för att sedan ta oss till stranden som ligger i nästa vik, en lite större strand Lighthouse beach.

På flykt från conventet!

Risbåt på Backwater- Kerala

Idag packade vi väskorna igen och trängde ihop oss i en taxi igen. Nu var vi på väg till en husbåt som vi hyrt för en natt. Väl framme möttes vi av besättningen som bjöd oss på varsin cocosnöt med ett sugrör i, sedan fick vi fina blommor runt halsen. Blommorna doftade så starkt att man nästan blev yr i huvudet men det kändes väldigt exotiskt.

En cocosnöt till välkomstdrink, faktiskt mer exotiskt än gott!

Det blev ett helt underbart dygn. Vi satt och pratade, slumrade lite, pratade ännu mer och gled fram på kanaler mellan risfält. Otroligt vackert med palmer, blommande träd, Indier som tvättade, badade, diskade utmed kanalen. Tyvärr var vattnet så smutsigt att vi inte kunde bada men vi njöt ändå. Barnen lekte och spelade spel.

Barnen fick köra med blöta trasor för att stå ut med värmen!

Efter ett tag kom maken och svågern på att det kunde vara gott med gin och tonic. Detta var inget som serverades på båten men inga problem, de stannade till vid kanalkanten och kocken bytte kläder och gick iland med männen. Efter en stund var de tillbaka, lyckliga med en flaska gin i handen!!

Systembolag á la Indien!

Vi fick supergod mat, Indisk buffé till både lunch och kvällsmat. Jovisst kunde man kanske önskat något annat eftersom vi redan ätit det alla våra indiska mål med mat men det var lika gott varje gång. Efter en trevlig kväll med god mat och dryck gick vi och lade oss. Då blir det stopp i vår toalett så den natten sov vi i doften av kloak.

En härlig kväll...

...och en härlig morgon!!

03.00 ringde väckarklockan, det är konstigt att så fort man är inställd på att göra något roligt så är kroppen faktiskt med en, hela familjen studsade upp utan några som helst problem. En dusch, lite youghurt och sedan bar det av hem till mormor och morfar. Där var morfar redo att köra ut oss till landvetter.

Maken och jag har varit iväg på två långresor tillsammans med min familj för några år sedan. Då var vi inte gifta vilket resulterade i att vi alltid fick sitta på olika ställen i flyget. Jag tillsammans med min mamma och pappa, syrran tillsammans med hennes familj och maken själv. Tydligen var efternamnen avgörande för hur man skulle sitta. På den här resan reste vi ju själva i vår lilla familj, alla med samma efternamn.

Väl framme på landvetter kramade vi om morfar och lämnade ifrån oss våra tjocka jackor, nu skulle vi inte behöva frysa på fyra veckor!!

Incheckningen gick bra fram till att han i disken skulle få fram boardingcarden för flyget mellan Bryssel och Mumbai (fd Bombay), den långa flygningen. Där hade vi blivit satta så att jag och barnen satt på rad 21 och maken på 31. Blir man lite trött då!! Detta bara för att vi hade olika bokningar hem. Han kunde inte hjälpa oss i Göteborg utan sa till oss att gå till en servicedisk i Bryssel. Ja ja tänkte vi , vi har ett par timmar på oss i Bryssel så det var ju inga problem.

När vi precis skulle landa i Bryssel behövde båda barnen givetvis kissa. Då hade skylten med säkerhetsbältet varit tänd ett tag och det var dags för flygvärdinnorna att knäppa fast sig. Inte läge att använda toaletten, det var bara att säga till barnen att knipa. Vi landar och på väg från planet säger Lillebror att det nog har kommit lite kiss och mycket riktigt han var ju blöt på byxorna. Lite jobbigt att det extra ombytet vi hade med oss gick åt efter 2 timmar på en 24h resa.

Samtidigt kollar maken klockan och inser att vi bara har 30min innan vi ska gå på nästa flyg, inte alls de två timmar vi trodde att vi skulle ha!! Med STORA steg går vi mot gaten och letar samtidigt efter en toalett. Hittar en och får fram shorts till Lillebror, kalsonger och trosor till barnen hade vi missat att packa ner i handbagaget. Det komiska är att vi packat ner det till oss själva, jag menar hur stor är chansen/risken att vi skulle byta underkläder under en flygning??!

När vi kommer fram till gaten har hälften redan gått på och vi inser att det här med att byta platser nog inte skulle fungera, vi pratade med en i servicedisken men flyget var helt fullt så de kunde inte göra något. När vi kommer på och pratar med flygvärdinnan säger hon likadant, flyget är fullt, möjligtvis om vi frågar den som satt på “makens” plats. Där satt en man och jag höll tummarna att han inte reste ihop med dom som satt på andra sidan gången. Inga problem han reste ensam och hade inget emot att byta, tack och lov!!

Varje plats hade en liten tv-skärm i stolen framför med egen fjärrkontroll. Där kunde man välja att se filmer, lyssna på musik eller spela olika spel. Jag satsade faktiskt på en fransk film, somnade direkt! Barnen pendlade mellan spel och tecknad film. Efter ett tag vaknade jag igen, satte på min franska film än en gång, somnade.

Tiden på flyget gick faktiskt ganska fort, Storasyster somnade ett tag men annars var båda barnen vakna och superduktiga. Inget gnäll eller spring i benen. För första gången i mitt liv åt jag upp flygplansmaten, riktigt god var den, Indisk mat med stekt fisk och kyckling.

Klockan 19.00 landade vi i Mumbai, där fick vi hämta ut alla väskor, gå igenom en säkerhetskontroll och sedan lämna ifrån oss dom igen.

Sedan fick vi sitta och vänta på transferbuss som skulle ta oss från utrikeshallen till inrikes. Bussen körde säkert i en kvart innan vi var framme, det kändes som en hel flygplatssightsing. När vi kom fram till inrikeshallen skulle vi igenom nästa security check. Men där var det stängt och öppnade inte förrän 21.30 (lokaltid 02.00). Vi köpte lite fruktsallad till barnen som för övrigt inte alls uppskattade maten på flyget. Vid den här tiden började man känna sig lite trött och ville bara komma vidare till nästa gate så barnen kunde sova. Storasyster började bli lite hyper och hade lite olika dansshower för oss men när hon började trumma hysteriskt på handbagaget fick jag säga stopp.

Efter en lång väntan öppnade äntligen säkerhetskontrollen. Storasyster och jag fick gå till en speciell kö för kvinnor. Som kvinna får man nämligen gå in bakom ett drapperi för visitering. Alla väskor kollades, till och med barnens gosedjur fick åka igenom röntgen och sedan få en lapp runt halsen med en stämpel på. När vi kommer igenom kontrollen ser jag att maken har problem med något. Det visar sig att Whiskeyflaskan han köpte i Bryssel inte alls fick åka i handbagaget även om påsen var förseglad. Lite småstressade fick vi packa om väskorna. Som tur var hade vi en liten hård resväska som ett handbagage där i hade jag lagt en större handväska. Den tog vi nu ut och packade ner det nödvändigaste i , whiskeyflaskan åkte ner i den hårda väskan och maken fick springa iväg till incheckningen. Det sista han säger är: jag behöver väl inte min telefon? Nej svarar jag du ska ju bara checka in väskan. Okej, gå ni till gaten så ses vi där säger han till mig.

Det visar sig att vi var vid gaten redan, vi skulle bara gå längre fram för att sedan lämna boardingpassen och hoppa på en buss ut till flygplanet. Och det visade sig också att boardingen hade börjat och att vi inte var så många som skulle med så det gick ju ganska fort för dom att kolla alla bordingpass.

Jaha vad skulle jag göra nu? Gå på bussen eller vänta på maken?? Inte kunde jag ringa honom heller och fråga hur långt han kommit. Tillslut kände jag bara att skitsamma, vi går på, jag vill inte missa ett flyg för en flaska whiskey, som jag inte ens dricker!! Jag tar barnen och går till boardingen. Där blir jag stoppad för jag har ju ingen lapp på min väska. Den väskan som vi hade tagit ur det hårda handbagaget och som egentligen redan blivit röntgad. Jag måste tillbaka och få den röntgad igen!! Lite småstressad får jag med mig barnen och vi går tillbaka till männen som kollar väskor och får på min väska på bandet igen. Då när jag fått igenom den och fått lapp på den dyker maken upp. Ingen fara på taket!!

Nästa flyg gick till Bangalore, hela familjen somnade ganska omgående. Plötsligt vaknar jag av något och inser efter en liten stund att det är av ljudet av en karl som snarkar. Han snarkar inte lite heller!! Jag tänker på en snarkande gris och hade jag haft ett äpple i näven hade jag antagligen tryckt upp det i truten på honom, ja jag var lite trött och irriterad!! Förutom det och att vi höll på att frysa ihjäl på varenda flyg gick även denna resan bra.

Äntligen var vi framme i Bangalore!! Här skulle systern och hennes familj möta upp oss. Vi skulle alla ta ett flyg ner till Cochin. Här blev väntan lång. När man har väntat ett halvår och sedan varit på resande fot i ett dygn vill man ju bara träffa dom!! Barnen tjatade och tjatade, det blev väldigt långa 3 timmar.

Först satt vi i utanför securitychecken men sedan bestämde vi oss för att gå igenom den och hitta något att äta. Ännu en gång fick vi ställa oss i olika köer beroende av kön. Väl framme kommer vi inte igenom för de vill att vi ska ner igen för att få ett nytt boardingcard. Så vi fick gå tillbaka genom säkerhetskontrollen, gå ner, checka in igen och gå igenom säkerhetskontrollen igen.

Lång väntan på Ekbergarna!

Nu var klockan ca 02.00 och vi hade varit igång nästan ett dygn. Lillebror lyckades sova en stund och jag lyckades givetvis också sova annars satt vi bara och väntade och väntade och väntade…..

Men plötsligt dök dom upp!! Hela fina familjen Ekberg, det blev tårar och kramkalas. Vilken lycka att äntligen få ses!!

Sista flyget mellan Bangalore och Cochin gick fort för vi sov hela tiden. Framme i Cochin hämtar vi ut allt bagage. Alla väskor kom utom en, whiskeyväskan. Maken och svågern gjorde en anmälan, tydligen skulle den komma nästa dag. Men redan efter några minuter har dom hittat väskan, den hade kommit med ett plan före oss.

En taxi fixades fram. Mentaliteten är ju något annorlunda här, inga problem! 6 resväskor, inga problem dom läggs upp på taket. Vi hoppar in i bilen. Barnen delar sitsar längst bak. Storasyster med Storebror O och Lillebror med lillebror J. Dom kallar sig för megagänget och minigänget. Megagänget består av Storasyster 6år och O 13år, Minigänget består av Lillebror 4år och J 9år. De ägnar de första 15 minuterna att säga Megagänget oh, oh, oh och då svarar de andra med gäll pipig kalle anka röst: Minigänget oh, oh, oh. Inte alls jobbigt att lyssna på!!
Det är så underbart att se dessa fyra barn i så olika åldrar ha så roligt ihop och se kärleken och omtanken dom emellan.

Taxi för 8 personer med packning!!

Efter en skumpig resa kom vi tillslut fram till hotellet, där slängde vi in väskorna bytte om till badkläder och gick sedan för att få i oss lite lunch. Indisk buffé stod på menyn och bestod av lite av det vi ätit på flyget. Ingen fara att äta det en andra gång för det var mumsigt. Efter maten blev det äntligen bad. Vi kastar oss i poolen för ett svalkande bad. Men vattnet är soluppvärmt och när vi kollar temperturen i den är det hela 36 grader, helt otroligt!! Det blev en eftermiddag i poolen.

Första hotellet

Så här ser man ut efter några timmar i poolen!

På kvällen tog vi en drink på Ekbergarnans rum. Barnen gick dit lite före oss och när vi kom dit hade lillebror däckat av. Han hade suttit och vinglat fram och tillbaka och nästan sovit, de hade lagt honom ner och då hade han nöjt somnat. Han missade kvällens mat, vilket var Indisk buffé igen. Så för tredje gången det dygnet åt vi stekt fisk och kycklinggryta.

De andra barnen gick iväg till rummet efter maten medan vi gick till baren för en gin och tonic. Där såg dom frågande på oss, nej någon drink kunde man inte få i den baren. Vi började bli ganska trötta nu, då hade vi hållit igång i ca 37 timmar, med några timmars sömn på olika flyg. Vi bestämde oss för sängen istället och gick för att hämta storasyster. När vi öppnar rummet ligger det tre barn och sover i tre sängar. Vi plockade med oss vår lilla sessa och sedan somnade vi gott allihopa.

Första gänget har åkt på semester!

6.33 gick första semestergängets taxi härifrån. Det känns faktiskt lite jobbigt att lämna ifrån sig dom små liven även om jag vet att det kommer ha det superbra. De ska vara hos nära vänner till oss och huvudansvaret har en 10-årig flicka, då kan de inte ha det annat än bra!!

Imorgon är det vår tur att åka!!

Kompisar till slut!

Ett litet paket!

Idag när min arbetskompis kom till jobbet hade hon med en present till mig. Tänk vad lyxigt att få ett paket på en helt vanlig måndag! Den här fina muggen fick jag tillsammans med ett hjärta där det stod Kommer sakna dig i massor! Blev så glad!! Tack snälla söta M!

Det pirrar i magen!

Det är nära nu, resan till Indien alltså. Vi har haft en almanacka uppsatt på kylskåpet där Storasyster har kryssat dagarna fram till resan. Häromdagen räknade hon på hur många dagar det var kvar och utbrast - Jag tror jag dör mamma, det är bara 6 dagar kvar!!!

Men nu är vi redo för sol och värme. Helgen har ägnats åt att fixa de sista kläderna till alla i familjen och nu har vi faktiskt packat barnens kläder. Maken och mina kläder ligger färdiga för att packas ner i en väska och listor är skrivna över övriga saker som ska med. Det är härligt att ha det här förväntansfulla pirret i magen!!

Storasysters sommarfötter, redo att doppas i ett varmt hav!

Mosad chokladmousse

Ibland blir man lite trött, vi ska några kompisar här i kväll och jag började fixa med maten. Jag skulle göra chokladmousse till efterrätt och allt flöt på bra. Hällde upp moussen i små formar som jag ställde på en bricka och sedan in i kylen. Efter en stund när de hade stelnat tog jag ut formarna för att dekorera och när jag sedan är på väg att ställa tillbaka brickan i kylskåpet går hela brickan sönder och jag nästan kastar in formarna i kylen. Det gick en flis ur brickan, precis det tumgreppet som jag hade. Hälften av formarna hamnade på sniskan och någon landade upp och ner. Trött blir man, tur nog klarade sig i alla fall några så våra gäster kan få dom som fortfarande ser fina ut!




Passade även på att göra Leilas maränger för jag fick äggvita över, jag tycker dom blir så fina!

Mitt fosterbarn!

Jag har ett fosterbarn, det är ett väldigt stort ansvar! Speciellt eftersom systern och hennes man fick den när de varit gifta i 10 år och det är några årsedan nu. Jag själv har aldrig lyckats med den här sorten vilket gör det hela ännu mer nervöst. Men för några veckor sedan gjorde jag något som inte syrran vet om. Jag klippte den, det är väl inte mer än rätt att jag får klippa hennes när hon klipper mina barn, eller hur. Lite pirrigt var det men jag klippte av en halvmeter . Tyckte att den såg alldeles för ruffsig ut. Sedan satt jag de avklippta ruffset i vatten och väntade.

Faktiskt tror jag att jag har lyckats för det blev fina rötter som nu har fått komma tillbaka till krukan. Så nu är den lite korthårigare men fylligare, och jag tror den är rätt nöjd för den fick lite ny jord. Och om jag inte hade varit så förvirrad hade den fått lite växtnäring men någonstans mellan Ica och hemmet har den försvunnit så den får vänta på sina vitaminer.

Det kom ett paket vårkänslor på posten!

Häromdagen gjorde jag en beställning på Me and I, det är kläder man köper på klädparty. Jag har haft deras kläder till barnen förut och det har varit suverän kvallitet men nu det senaste har jag varit lite trött på den stilen så det var jätte längesedan jag köpte något.

Men som sagt nu gjorde jag en beställning. Jag köpte en omlottklänning till mig själv i samma tyg som Storasysters klänning. Visst fylls man av vårkänslor när man ser de här härliga färgerna!!

Byxor och tröja till Lillebror, han tyckte faktiskt om dom även

om han gråter på fotot men det beror på att alvedonet inte har börjat verka!

Hemska mamma som inte kan vänta med fotograferingen!

En supernöjd Storasyster!

Dagens citat

Ibland har man svårt att hålla sig för skratt. Vi satt vid frukostbordet och Lillebror åt filmjölk. Plötsligt säger han -Varför blir jag så jäkla smutsig?!

Jag uppmuntrar verkligen inte till svordommar men det lät så roligt och jag förstår honom, han kan nämligen inte äta ett mål mat utan att spilla.

När jag tänker efter har han nog fått det efter mig. Jag kan komma ihåg från när jag var liten att jag alltid fick smör på fingrarna när jag smörade bröd. Jag vet att jag också tänkte att det kommer jag inte få när jag är vuxen. Likadant var det med tuschpennor, jag fick alltid färg på fingrarna och även då tänkte jag att det går över när man blir stor. Nu är jag vuxen men jag kan inte smöra en macka utan att ha smör på händerna och bara jag tittar på tuschpennor så har jag färg på fingrarna. Så Lillebrors öde är nog att vara jäkla smutsig när han äter

Ett tips för att få upp självkännslan!

Bullen, Storasysters marsvin är en liten matglad krabat. Så fort man kommer ut i köket och han är hungrig så visslar han efter mat. Det låter som en busvissling och han gör det med skarp stämma.

I lördags hade vi två vänner här som är singlar. När makens syster kom in i tv-rummet igen efter att ha varit en sväng i köket slängde hon med håret och sa att man känner sig väldigt snygg när man går ut i köket och dom busvisslar efter en! Så nu har ni fått ett tips, vill ni ha uppskattning, köp ett marsvin!!

Soffhäng

Idag är det VAB som gäller, dvs vård av barn.
Storasyster har klagat på huvudvärk några dagar men jag svarar alltid lite käckt att hon nog behöver äta eller dricka något. Men idag vaknade hon med huvudvärk och när hon sedan kom ner till toaletten var hon lite lätt glansig i ögonen. Det var bara att ta fram termometern och konstatera att det var feber på den lilla tjejen.

Jag fick göra en snabbvisit på jobbet och öppna så min kollega slapp stressa som en galning. Hon kom en kvart senare och tog över så jag kunde åka hem igen. När jag kom hem stod maken och väntade, stressad för han skulle träffa 35 personer i Kristiansstad, så det var bara puss och hej.

Barnen parkerades framför en film i soffan och jag tog en liten morgon tupplur. Ca en timme senare kommer Lillebror upp och lägger sig hos mig och klagar på huvudvärk och att han nog tror att han är sjuk. Så man kan säga att det blir en lugn dag på Granbacken

Kärleksfullt sms

År 2008 var vi på Kreta tillsammans med en annan familj. Familjen B bor i Mölnlycke, inte så långt bort men ändå träffas vi alldeles för sällan. Av någon anledning blir alltid någon av oss sjuk när vi har bestämt att vi ska träffas. Vi bestämde på nyårsafton att vi skulle följa med dom till Kreta men sedan lyckades vi inte ses förrän ett halvår senare på Landvetter.

Familjen B har en flicka som är tre månader äldre än Storasyster och en flicka som är fyra månader yngre än Lillebror. Trots att vi bara träffas någon gång per år så fungerar baren jättebra ihop.

Vi hade en underbar semester tillsammans på Kreta. Lunch och middag åts ute varje dag. För att göra det lättare när notan skulle betalas delades alltid beställningen upp i Family one och family two. Det blev så att Familjen B alltid kallades för Family one antingen de beställde före eller efter oss och vi blev då alltid Family two.

Vi har pratat om att åka tillsammans igen men nu i år blir det ju Indien för oss. I måndags åkte Familjen B själva till Lanzarote. Igår fick jag ett sms från dom: Saknar family two.

Jag blev varm i hela hjärtat, tänka att så få ord kan betyda så mycket!!

Ullareds fynd!

I går åkte svägerskan och jag till Ullared. Vi var tvungna att testa hennes nya bil och se hur väl man kunde fylla bagageutrymmet och vad passade bättre då än att åka till Gekås? Så egentligen var det mer ett jobb än nöje.

Jag skulle dessutom fylla på inför Indienresan med UV-dräkter till barnen, solskyddsfaktorer samt vårkläder till barnen när vi kommer hem. Bilen fick godkänt, vi fick in alla våra kassar, här kommer några av mina fynd

UV-dräkter, inte i mammas smak men barnen var lyckliga! 119kr/st

Regnställ till Lillebror, byxa och jacka 169kr

Vårkappa till Storasyster 169kr

Vårjacka till Lillebror, vind och vattenavisande med

andas funktion 169kr

Singoallablus och velourkjol till Storasyster,

69kr och 39kr

Pysseltjejen

Storasyster älskar verkligen att pyssla. Så fort hon kommer hem börjar hon att klippa, klistra, pärla mm. Det senaste hon har gjort är att vika trekantiga hattar. Jag förmodar att hon har lärt sig det på dagis för jag har aldrig visat henne. En eftermiddag satt hon och vek och tejpade, sedan hämtade hon sax och började klippa. Jag tittade inte så noga på vad hon höll på med men rätt som det var sa hon - Kolla mamma vad jag har gjort! När jag tittar sitter Muffins på golvet med en alldeles ny hatt på huvudet, öronen stack ut ur två hål på sidorna. Duktigt tycker jag. Muffins var kanske inte helt nöjd

min hatt den har tre kanter!

svart soffa

Jag är så nöjd med vår vita soffa på verandan, problemet är att Muffins (kaninen) också är väldigt nöjd med den. Vi brukar ha kompostgaller för dörröppningen men rätt som det är har man glömt det och då hoppar hon glatt upp i soffan och lägger sig. Jag får hålla med henne om att hon verkligen passar i den, jag har en filt som går i vitt och beige och det är ju Muffins färger också så hon smälter in fint.

Igår när jag städade såg jag att hon hade lämnat några små bruna fläckar efter sig, det störde mig lite så jag tänkte att jag slänger in kuddöverdraget i tvättmaskinen. Allt frid och fröjd tills jag får ut den och det är svarta streck på hela ena sidan!!

Vår maskin gör så med jämna mellanrum, det ser ut som någon har dragit med en svart gummisula på kläderna. Vi har inte riktigt hittat anledningen, ibland har det legat ett spänne i silen men inte alltid. Det värsta är att dom fläckarna inte brukar gå bort.

Jag tog i sär silen men hittade inget så jag satte tillbaka den, sprayade hela kudden med Tabort, slängde i en stor skopa vanish (hur det nu stavas) och körde igång den igen. När maskinen var klar för andra gången höll jag nästan andan när jag tog ut överdraget och synade det men faktiskt hade allt gått bort!! Ibland ska man ha lite tur, jag kan säga att de svarta fläckarna var 100 gånger värre än de pyttesmå bruna!

Inredningsdrömmar!

Jag fick en bok av mamma som heter Inred och dekorera ljust och lantligt. Vilken underbar bok, den visar foton från olika hem i Sverige, gemensamt för husen är att de är lantligt inredda. Nu har jag suttit och druckit en kopp kaffe och njutit av bilderna. Det värsta är att när jag ser så fina hem vill jag förändra allt härhemma. Så nu behöver vi bara kakla om köket, spraya köksluckorna, sätta in ett fönster mellan kök och veranda, måla två till fyra golv vita, sätta in vit träpanel i kök, barnrum och badrum, måla trappan vit och sätta bakstycke på stegen så den inte är öppen längre, lägga svart/vit rutigt golv i badrummet.

Hmm, det behövs tio händiga karlar och x antal kronor så är det en baggis!!

Det börja närma sig!!

Två veckor kvar, 14 dagar. Och om man bara räknar arbetsdagar är det 11 stycken, fast man måste ju inte räkna med den här dagen för den går säkert fort och då är det ju bara 10 arbetsdagar kvar!!

I går hade jag en härlig dag, mormor hämtade på dagis, det är verkligen vardagslyx! Jag åkte ner på stan och fixade lite inför resan. En ny fin resväska, gissa vilken färg?! Sedan var jag på apoteket och laddade upp. Hade en beställning från syster-yster också, har faktiskt aldrig handlat så mycket på apoteket i hela mitt liv. Men nu har vi vätskerersättning i tre olika smaker, alvedon till barnen, solkräm mm

Hon i affären sa att dom sålde jättemånga sådana här väskor.

Främst till yngre resenärer, då kände jag mig träffad och slog till!

Efter rundan på stan avslutade jag dagen med en pysselkväll hos en kompis. Det är jag och två tjejer till som träffas, de andra är mina förebilder när det gäller virkning. Jag håller fortfarande på att virka på mina vantar, det har jag gjort några månader nu. De andra tjejerna har hunnit med ett antal mössor, dockkläder, klänningar, små tofflor mm. Men som jag brukar säga, bättre med kvallitét än kvantitet! ;))

Officiell ursäkt

Jag vill härmed be Tomten om ursäkt för det felaktiga påståendet om att Tomten kanske är en tjuv. Jag hoppas att detta inte har påverkat Tomten och hans familj negativt och att vi fortfarande kan umgås en gång/år. Om nu inte ursäkten godtas hoppas jag att vänner och familj köper lite julklappar till mig!

Väskan är hittad!! Den hängde i hallen bakom en jacka. Tydligen ska man behöva flytta på saker när man letar efter något!!

En mättsam dag

Idag har vi varit på föreläsning, hela kommundelen fick en dag på Pulsen här i Borås. Väldigt trevligt och väldigt mycket mat!! Vi började dagen med en smörgåsbuffé, sedan fick vi lyssna på föreläsaren ett tag, sedan var det dags för fika. Det fanns kaffe, varmchoklad, te, kaka, hallonbåtar, kolor och frukt. Efter ytterligare någon timmes föreläsning fick vi god lunch med lax, romsås, potatis och sallad. Sedan hade de dukat upp med kaffe och sju sorters kakor. Till eftermiddagsfikat fick vi smothie, kakor och nötter, kaffe och frukt.

För en del som inte arbetar i förskolans/kommunens värld kanske detta är helt naturligt men jag är van vid en frukt per föreläsning och vill man ha kaffe får man ta med det själv så den här dagen kändes väldigt lyxig. Nu kanske någon undrar om föreläsningen? Den var helt ok men maten var bättre!!

Hostig liten tjej

Stackars Storasyster har fått världens hosta, fy vad jobbigt det är. Trots tre doser hostmedicin i går kväll så blev det en jobbig natt. Hon har hostat hela natten kombinerat med att snurra fingrarna i mitt hår. När jag vaknade nu på morgonen kändes det som att ögonen hade torkat och krympt och att risken fanns att de skulle trilla ur ögonhålorna, känner mig lite som svamp Bob fyrkant. Tack och lov att det finns kaffe som piggar upp en.

Det var så typsikt att hon skulle bli dålig just nu. Hon och en kompis till henne hade frågat fröknarna om de fick göra en show för alla barnen på dagis. 30 stycken barn och 6 fröknar skulle du uppträda för. De hade gjort en dans som tydligen hade en överraskning på slutet. Jag frågade om de hade övat mycket men hon svarade att dansen var så svår att det inte gick att öva. Så min gissning är att de improviserar dansen och sedan gör de överraskningen i slutet som tydligen gick ut på att den andra tjejen lyfte Storasyster på ett avancerat sätt. Modiga tjejer som vill göra detta för alla barn och fröknar, speciellt eftersom ingen av dom är sådana att de ropar på uppmärksamhet i vanliga fall!

Rena julafton!

Idag kom mina föräldrar hem från nästan fem veckor i Indien. Direkt efter jobb och dagis åkte vi hem till dom, det var härligt att se dom igen. Dom såg så fräscha ut, lagom solbrända!
Väskorna var fulla av fynd och många var till oss, här är ett urval av våra fina presenter!!

Vi räknar dagarna!

I morgon kommer mormor och morfar hem från Indien. Jag och barnen åkte till Coop för att fylla ett litet förråd i deras kylskåp så de kan göra sig en lunch innan de behöver åka till affären. Vad längtar man efter i matväg när man har varit en månad i Indien??
Vi handlade lite potatis och falukorv, det måste väl ändå räknas som väldigt svenskt??

Sedan skulle barnen rita varsin teckning till mormor och morfar. Storasyster ritade mormor och morfar som håller varandra i handen. Hon tittade på teckningen och funderade över vad som saknades. Så där sa hon efter att ha ritat till ett hjärta mellan dom. Lillebror gjorde två teckningar, en med Yoshi och en med Mario. För er som inte är inne i Nintendos värld kan jag berätta att det är figurer i TV-spel. Hoppas dom blir glada!

Nu börjar vi verkligen räkna ner dagarna tills vi ska åka. Imorse tvingade vi i barnen första kuren av tre med en medicin som jag tror är till för att hålla magen i trim. Inte populärt, men efter mycket om och men gick den ner. Passen är hemma igen och nu med ett visum i, alla biljetter är i ordning och jag har börjat fila på packlistor och inköpslistor. Så lyxigt, härligt, underbart att få åka i väg fyra veckor!!