Jag har ett fosterbarn, det är ett väldigt stort ansvar! Speciellt eftersom systern och hennes man fick den när de varit gifta i 10 år och det är några årsedan nu. Jag själv har aldrig lyckats med den här sorten vilket gör det hela ännu mer nervöst. Men för några veckor sedan gjorde jag något som inte syrran vet om. Jag klippte den, det är väl inte mer än rätt att jag får klippa hennes när hon klipper mina barn, eller hur. Lite pirrigt var det men jag klippte av en halvmeter . Tyckte att den såg alldeles för ruffsig ut. Sedan satt jag de avklippta ruffset i vatten och väntade.
Faktiskt tror jag att jag har lyckats för det blev fina rötter som nu har fått komma tillbaka till krukan. Så nu är den lite korthårigare men fylligare, och jag tror den är rätt nöjd för den fick lite ny jord. Och om jag inte hade varit så förvirrad hade den fått lite växtnäring men någonstans mellan Ica och hemmet har den försvunnit så den får vänta på sina vitaminer.
Kära barn!!! Först fattade jag ingenting när jag läste, men sedan gick det upp ett ljus. Vad bra att du fräschade till växten lite. Den har blivit klippt någon gång sedan vi fick den men någon näring har den aldrig sett. Den är 7 år gammal! Oj vad länge vi varit gifta nu. Börjar man bli gammal?
SvaraRaderaKram Åsa
Nej då,inte börjar vi bli gamla!! Ja nu är den lite fylligare och inte så risig i bladen. jag är väldigt stolt :) kram
SvaraRadera