Häromdagen var Storasyster hos kompisen H, vi bestämde först att hon skulle gå hem själv därifrån men sedan visade det sig att H skulle på danskurs på cluben så hon fick ju sällskap halva vägen i alla fall. Danskursen började 17.30 och strax innan gick jag ut på gatan för att ha lite koll på att vägen hem gick ok för henne. När man står här uppe vid syrran så ser man hela vägen ner till cluben.
Den här dagen hade Storasyster en cerisefärgad klänning på sig, jag stod och spejade efter den på gatan. Flera gånger såg jag något rosafärgat komma gående men det var fel varje gång. Men så plötsligt kom hon, jag bara visste det. Det är rätt häftigt hur hela kroppen känner igen sitt barn fast det knappt egentligen gick att urskilja henne med det var självklart att det var hon. Min lilla bleka tjej i illrosa klänning. Mycket riktigt var det hon och så fort hon såg mig började hon springa med båda armarna i luften, vinkandes åt mig. När hon väl var framme kastade hon sig i armarna, åhh vad det är härligt att vara mamma då!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar