Det känns som att allt jag skriver om här blir som en följetong. Nu kommer fortsättningen på marsvinsproblemen. Igår kväll fick jag nämligen lite panik, Muffins jagade runt stackars Bullen i köket och nafsade efter honom. Han sprang för livet såg det ut som. Då bestämde jag att han skulle få en egen bur. Det kändes ohållbart, hur ska vi någonsin få honom tam när han blir attackerad så fort han sticker ut den lilla nosen ur hans lilla hus.
Sagt och gjort, vi tömde vår låda som vi har vedträn i och fyllde med spån och hö. Sedan sprang jag runt i huset och letade efter någon sorts kartong som han kunde ha som hus så länge, men maken hade varit duktig och varit på återvinningen och tömt allt papper. Tillslut satt jag på Lillebrors rum och byggde ett hus i duplo lego medan han låg i sin säng och sov. Då insåg jag dessutom att det stackars barnet nästan bara har små duplobitar, ni vet sådana med fyra pluppar på, inte konstigt att inte han vill bygga med det, det är faktiskt jättesvårt att få ihop ett bygge av!!
Idag var barnen och jag i väg till djuraffären för att köpa en ny bur till Bullen. Men de små var slut och jag kände att jag inte ville ha en stor bur till i köket. Då ringde jag maken och bad honom att kolla i djuraffären i stan. Efter ett besök där kom han hem tomhänt. Deras rekommendationer var att vi skulle göra rent buren grundligt och flytta den till ett ställe där Muffins inte kände så stort revir.
Nu står buren på verandan, finaste rummet i hela huset. Är dom inte nöjda här blir dom nog aldrig nöjda...
...fast dom åker härifrån så fort dom blivit bättre kompisar. Då blir det köket igen!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar