Nyslickad mat

Idag var jag och en annan mamma ute på långpromenad, verkligen jättehärligt. Vi har försökt få ihop det här flera veckor och nu äntligen stämde allas scheman så vi kom iväg.

När jag kom hem låg barnen i sina sängar och maken hade grillat kött och gjort grönsaker i ugn. Kändes väldigt lyxigt och gott! Maken hade redan ätit så jag satte mig hos honom i tv-rummet och åt. När jag hade ätit en tredjedel av köttbiten lämnar jag bordet en snabbis. Ungefär samtidigt ringer en vän till mig så maken kom efter med telefonen till mig. Jag tar den och börjar prata samtidigt som jag går tillbaka till min mat. Då står det en liten hund vid bordet och slickar som en tok på min köttbit, väldigt nöjd över att få en sådan fin kvällsmat.

Jaha, för mig var det bara att ta fram en ny tallrik, i stället för grillat kött blev middagen plötsligt vegetarisk. Tur att potatis är gott, och tur att Morris är så söt

Inte skulle väl lilla jag göra något olydigt?!!

Kalas!

Igår hade Lillebror sitt barnkalas på Leos lekland. Det var två väldigt spända barn här på dagen, de väntade och väntade och tillslut var klockan så mycket att vi kunde bege oss dit. Kalaset var bokat i Piratrummet, ett litet rum med långbord och bänkar. Vid ena kortsidan av bordet var det en tron där Lillebror fick sitta. Sedan blev det korv m bröd och marängsviss. När presentutdelningen var avklarad och alla hade ätit upp skulle 11 barn släppas lösa i det här leklandet.

Vi delade upp barnen i lite olika grupper med två till tre barn i varje grupp. De fick förmaningen om att alltid hålla koll på de vänner de hade i sin grupp. Det fungerade faktiskt jättebra. Lillebror var tillsammans med kusin S och nya bästisen B.

Efter 2,5 timma var kalaset över och alla föräldrar kom och hämtade sina svettiga, glada barn. Lillebror var supernöjd med sitt kalas och alla gäster verkade också ha haft jättekul!!

Blocket annons

Är bara tvungen att dela med mig av en annons jag läste igår på Blocket. Det var en platt-tv som skulle säljas. Det står i annonsen vad det är för tv och det är ju bra för eventuella köpare att få den informationen. Men sedan, som för att locka ev. köpare ännu mera står det att den är bara använd av en kvinna!

Visst känner ni alla att det avgör saken?! Jag menar, hade den varit använd av en karl skulle jag aldrig köpt en tv begagnat, men nu när jag vet att det är en kvinna som har haft den blir jag ju ganska sugen. Bildkvaliteten måste ju vara mycket bättre pga henne, eller??...

Ett gott skratt fick jag i alla fall!

totalt kaos!!

På första plan har vi ett jättefint rum, det har använts som pyssel/lekrum och ser ständigt ut som kriget. Nu när garaget är färdigt har vi flyttat ut alla pysselsakerna till förrådet. Eller rättare sagt jag har flyttat ut hälften av grejerna.

Igår fick jag ett ryck och fortsatte med utflyttningen. Barnen var hur duktiga som helst och hjälpte mig. De stod utanför fönstret och jag lastade ut grejer till dom genom fönstret så gick dom och ställde ut dom i förrådet. Det är väldigt bra att ha tävlingsinriktade barn i bland, för det räckte med frågan -Orkar du verkligen bära det här??, för att Storasyster skulle bära som en hel karl.

Jag har haft en tanke att vi skulle flytta ner datorn till lekrummet så man lättare ska kunna hjälpa barnen när de sitter vid den. Maken var lite tveksam till om det fungerade med sladdar. Jag är ju expert på att dra igång projekt så jag konkade ner datorn. Jag hade inget bra att ha datorn på så vi tog ner en gammal skolbänk Lillebror har i sitt rum. Eftersom maken inte var hemma fick jag ta barnen till hjälp. Jag satte bänken på en madrass och barnen drog samtidigt som jag puttade på. Stackars Lillebror var livrädd när vi skulle ha ner den i trappan, han trodde att jag skulle tappa den och att han skulle få den på sig.

Allt gick bra och alla överlevde transporten. Jag satte bänken på plats och började försöka få ordning på datorn. Gissa vad som hände?? Sladdarna var för korta, precis som min kära make påpekat innan. Så nu står datorn på plats och det ligger sträckta sladdar genom hela rummet.

Efter att ha dragit ut en del andra hyllor och grejer som inte ska vara där inne gick luften ur mig. Det blir inte bra hur jag än gör. Kvar i rummet står en tjock-TV som ser helt enorm ut, och så står det en klumpig garderob. Tanken var att vi skulle köpa en billig soffa på blocket så barnen kan ha det som tv-spelsrum / datarum. Att hela rummet skulle bli lite mysigare. Nu vet jag inte hur jag ska göra, skolbänkarna (vi har två) har jag lagt ut på nätet, de är tyvärr för klumpiga både nere i detta rummet och uppe i barnens sovrum.

Åhh vad det är trist när man har slitit en hel dag med att röja, då vill man verkligen känna sig nöjd när kvällen kommer. Jag får väl fundera ett tag till på hur vi ska göra med rummet...

Kreativt kaos, eller??

Till salu!!

I-landsproblem

För några dagar sedan köpte maken en ny tub Kalles. När jag skulle spritsa ut den så visade det sig att den hade ett hål i ena sidan. Så varje gång man tar kaviar ur tuben kommer lika mycket ut vid sidan. Jag vet att detta är ett skitproblem men håll med om att det är störande!! Nu har jag i alla fall kommit fram till att det är lättare att låta korken sitta på när man tar kaviar och bara pressa ur den ur sidan, men det bör tilläggas att man missar det snygga stjärnmönstret som man får när den kommer den vanliga vägen!!

Tråkdag

Idag är vi hemma och har tråkigt. Storasysters näsa rinner som bara den så jag tyckte att det var bättre att hon fick några dagar hemma. Orken hos henne går lite upp och ner och vi har lite tråkigt alla tre. Maken är på väg till Stockholm och kommer inte förrän i morgon.

Jag tror att Morris också tycker att vi är lite sega idag för plötsligt när jag tittade ut genom fönstret ser jag hur han försöker busa igång gräsklipparen.

Han gör ju verkligen skäl för att vara en sällskapshund, man kan inte gå många meter i från honom innan han reser sig och följer med. Oftast behöver han inte ens gå eftersom Storasyster gärna har honom hängande över axeln. Han ser så nöjd ut när han skumpar fram i hennes famn. Det är väl helt okej att hon bär runt lite på honom men när jag såg henne komma farandes i rutchkanan med Morris i knät fick jag dra en gräns. Fast han såg lika glad ut som hon gjorde så han tog nog ingen skada, det blir en tålig liten hund

-Kom igen nu!!

- Vi springer kompis!!

-Ta mig om du kan!!

Läget under kontroll..

Jag vet ju att familj och vänner läser bloggen så ni kanske vill veta hur det har gått för Storasyster. Idag pratade jag med den förskolläraren som följde med barnen från Lilla Safiren till förskoleklassen. Jag berättade hur Storasyster kände sig. Samtidigt kom läraren förbi och även en till som jobbar i förskoleklassen. Alla stannade, lyssnade, förstod henne och lovade att hjälpa.

När jag satt och åt såg jag hur förskolläraren satte sig hos Storasyster och kramade om henne. Det kändes bra i en mammas oroliga hjärta.

Livat på Granbacken...

I går kväll, precis innan jag skulle gå och lägga mig fick jag så otroligt dåligt samvete. Kaninen Muffins satt ute i sin bur i riktigt busväder så jag bestämde mig för att det var tid för henne att flytta in igen. Hon kan ju fortfarande vara ute på dagarna men hon ser så ensam ut sedan marsvinskompisen Bullen försvann.

Sagt och gjort, vi gjorde i ordning buren och bar in den. I natt vaknade jag av att hon satt och smällde med tassarna, varnade för någonting. Fråga mig inte varför hon gjorde det för Morris var uppe hos oss. Jag röt i att hon skulle sluta och det gjorde hon faktiskt.

Idag när vi kom hem testade vi att släppa lös henne. Det funkar kanon, så länge inte Morris får syn på henne. Men när han upptäcker att hon är ute blir han superglad och skuttar nästan själv som en liten kanin efter henne. Han ser ju otroligt rolig och gullig ut men Muffins skuttar ju för livet, den stackarn är ju jätterädd.

Hmm, vet inte riktigt hur det här ska gå, känns inte som att Morris tycker att det är en bra idé att låta henne vara. Han tycker verkligen att det är helfestligt med lekkompis!!

Liten, liten, stor tjej...

I morgon drar skolan igång för Storasyster. Hon har gått tre veckor nu fast då har det bara varit fritidsverksamhet. Trots att i stort sett all ordinarie personal varit sjuka så har det gått bra att lämna henne där. Hon har varit glad både vid lämning och hämtning. Men nu på kvällen brast det för henne.

Hon har suttit i mitt knä och gråtit hysteriskt, det började med kompisproblem. Eftersom vissa barn har valt Ur & Skur-fritids försvinner några av vännerna på eftermiddagarna. Detta gör ju att det har gjorts omgrupperingar av de andra barnen. Ur & Skur hade bara 10 platser så vissa barn har ju ofrivilligt blivit av med sina bästisar då platserna lottades ut.

Jag är inte orolig för Storasyster när det gäller vänner för hon är en populär tjej. I och med att jag jobbar på samma skola som hon går på ser jag ju också henne under dagen och då är hon alltid glad.

När vi pratade vidare kom vi till problemets verkliga kärna, matsalen. Idag var alla stora barn tillbaka för deras skola har börjat idag. Detta resulterade i en rörig matsituation med hög ljudnivå. Det är inte helt lätt för en 6-åring att klara av allt det nya. Hela mitt inre slits sönder när jag hör hennes tårar och ångest.

Jag inser att detta bara är början. Det är som alla säger, små barn- små bekymmer, stora barn- stora bekymmer. Jag vet också att detta faktiskt är små bekymmer men det gör ändå ont att se henne så ledsen. För henne är det inte ett litet problem. Jag blir glad över att hon pratar med oss och jag hoppas av hela mitt hjärta att hon kommer att fortsätta med det..

I morgon ska jag prata med lärarna, det spelar ingen roll att de kanske tycker att jag är en hönsmamma. Jag ska alltid slåss för att mina barn ska ha en bra skolgång!!

När vi summerade alla problem var det matsalen, inte kompisarna som hon var ledsen över. Det känns faktiskt bra för det är ju inte ett omöjligt problem att lösa...

Sista doppet...

I dag gick vi ut på promenad hela familjen. Barnen cyklade och vi gick. På väg hem stannade vi till på badplatsen. Vi satt i gräset och tittade på vattnet och barnen som lekte. Solen sprack igenom en lite mulen himmel. Luften var så där härlig men sorgset frisk. För på något sätt vet man att när luften är så där är hösten nära, det går inte att blunda för det.

Jag är ett sommarbarn, det spelar ingen roll hur många ljus man får tända på hösten. Eller hur härligt det är när kylan biter i kinderna en solig vinterdag. Det är på sommaren som jag njuter mest. Därför har jag hela sommaren försökt att ta in den med hela min kropp. Jag har liksom insupit sommaren med varje por. Så att jag under den mörka årstiden ska kunna ta fram känslan av den.

Lillebror har velat gå och bada hela veckan så nu när vi satt där vid sjön sa jag till honom att han gärna fick hoppa i. Han klädde av sig och gick i med fötterna men där tog det stopp och han vände och kom upp. Han tyckte att det var för kallt.

Det känns lite vemodigt att veta att man har gjort årets sista dopp och det redan för några veckor sedan. Hösten är här, antingen jag vill eller ej....

Blommorna börjar ge upp...

...och några löv på träden börjar att gulna

Ett liv för mig är ett liv med dig...

Igår var vi på bröllop. Åhh vad det är vackert med ett hederligt kyrkbröllop. Vi är sex tjejer som har hållit i hop sedan tiden på Högskolan i Borås då vi alla läste till förskollärare. Vi tog vår examen 1998 och har sedan dess träffats en söndag i månaden på tjejmiddagar.

Igår var det den sista av oss som gick till altaret. Bröllopet hölls i Göteborg så vi bodde över hos våra vänner. Det blev en fin dag och en otroligt rolig kväll med spex och dans, dans, dans. Vi buggade hela kvällen så svetten rann. Det är så roligt när man får dansa till levande musik.

Idag värker fötterna men det var det värt! Tack M&M för en jättefin dag och fantastiskt rolig kväll!!

Tack vare snälla svägerskan och löshår hade jag
för en gång skull en frisyr!

Efter en halv kväll i dessa ömmar fötterna!!

Rådjursjakt

Häromdagen när jag satt i köket ser jag plötsligt hur ett ganska stort rådjur kommer ner till vår trädgård från grannens. För tre år sedan gjorde vi två rätt stora land där vi planterade en hel del buskar och blommor. Vår förhoppning var ju att dessa buskar skulle växa men tack vare strikt beskärning av rådjuren ser det nästan mindre ut än det gjorde när det var nyplanterat.

I år har däremot rådjuren låtit bli växterna så när vi såg detta rådjur, springer maken ut och ska jaga bort det. I farten ropar han på hunden - Kom Morris vi ska ut och jaga bort rådjuren!! Varför han nu skulle ha med honom ut, jag menar han är ju inte högre än 25cm och skäller väldigt sällan. Men vad vet jag, maken är ju född på landet och jag i stan. Han har kanske kunskapen om att rådjur är rädda för små bomullstussar.

I alla fall ser jag från köksfönstret hur maken i full galopp springer ner mot landet. Han ser oerhört komisk ut, nästan som i en tecknad serie. På fötterna har han fått på sig mina foppatofflor av modell ballerinasko. Dom är lite för smala för hans fötter, så han springer med bakåtlutad rygg, brett i sär med benen och höga knän för att inte tappa skorna. Efter honom kommer en glad liten vit tuss. Det är bara att hoppas att rådjuret blev skrämt och inte kommer tillbaka. Landet klarade sig riktigt bra den här gången, tack och lov!

En doft av...

Barnen älskar att bada badkar och det ska gärna vara badskum i vattnet. När nu Lillebror fyllde år köpte jag en rejält stor behållare med detta i. Lite cool flaska var det också, svart med Batman, häftigt värre för en femåring tänkte jag.

Jodå, Lillebror blev väldigt nöjd över denna 1 litersflaska. Vi lovade barnen att de skulle få bada idag. När jag nu pumpat i massa badskum i vattnet och spolar över med duschen så det blev rikligt med skum, ropar Storasyster - Va!! Det luktar ju lakrits!!

Mycket riktigt, det luktar lakrits. Vem i hela världen kommer på att doftsätta en tvål med lakritslukt. Jag älskar lakrits men inte som tvålparfym. Vilken himla tur att jag slog till och köpte den största flaskan jag kunde hitta. 9,5 dl kvar av detta fantastiska skum!

Barnvaktsfunderingar...

Vi fick frågan om vi kunde vara barnvakt åt våra vänners barn. När jag förklarade detta för barnen funderar Lillebror en stund på vad våra vänner skulle göra eftersom de behövde barnvakt.
-Ska de åka till Frankrike eller Torskland??

Någon fyller år idag, vem kan det va´?....

... Lillebror fyller år idag, hipp, hipp, hurra!!

Jaha, då har man en femåring i huset, det är inte klokt vad tiden går fort!! Känns fortfarande som vår yngsta borde vara två år inte fem!!

Det blev i alla fall frukost på sängen för den stora killen. När vi har frågat om vad han önskar sig i födelsedagspresent har han hela tiden bara sagt två saker, att få åka till Liseberg och Leos lekland.

Vi har inte kommit i väg till Liseberg i år, dels för vi har haft Morris och inte velat lämna bort honom när han var så liten. Och sedan så har vi hoppats på att Lillebror skulle växa till sig så han klarade den magiska gränsen på 110cm som krävs för att åka de lite större karusellerna

Det blev ingen Lisebergspresent, dit ska vi åka sedan ändå och han ska få ha sitt barnkalas på Leos lekland så dit kommer han också. Nej det blev lite annat smått och gott. Block och suddigum med Svamp Bob, kläder, badskum och en Spiderman ryggsäck.

Storasyster hade ritat ett gäng teckningar med hjärtan och dessutom lagt små runda träbitar i en ask, på dom stod det varje bokstav i hans namn, pyssligt värre!!

Lillebror verkar nöjd med alla saker, ikväll har han fått bestämma mat, det blev pizza, passar bra eftersom jag jobbar sent idag!

Frukostbrickan dukad med födelsedags-
koppen, den används bara när någon fyller år!!

Trött födelsedagskille...

... som piggnade till när han fick paket

Cool väska, i alla fall enligt en femåring!

Duktig vovve!!

Varje dag jag har kommit hem till Morris har det varit en pöl i hallen. Han får bara vara i hallen när vi är borta för där finns det klinkergolv till skillnad från husets övriga trägolv. Han kissade på samma ställe varje dag så en dag tänkte jag att det kanske är bra att lägga ut en tidning där som suger upp det hela. Tanken var god, han hade kissat på tidningen men sedan hade han nog haft lite tråkigt för när jag kom hem såg det ut som ett bombnedslag.

Tidningsförsöket togs raskt bort, det kändes lättare att svabba golvet än att plocka pappersbitar. Men igår när jag kom hem till honom var det helt torrt i hallen!! Inte en droppe kiss så långt ögat nådde. Mattes duktiga skrutthund!!

Väl läst tidning

Duktiga Morris!!

Missnöjd...

På sommaren när vi är nere i stugan brukar vi komma ut och jogga. Varje år går jag ut för hårt och det hela slutar i pajade knän eller svullna fötter. I år tänkte jag att jag skulle ta det lite lugnare och köpa mig riktiga joggingskor, utprovade efter hur jag springer.

Så jag gick i väg och köpte mig ett par skor, vi kom igång bra, maken och jag. Vi höll oss till varannan dag och inte någon jätterunda utan ca 4-5km. Allt var frid och fröjd till jag börjar få jätteont i en muskel fram på smalbenen. Det blev så illa så jag hade ont bara jag gick minsta lilla och det dröjde flera veckor innan det försvann helt.

Idag tänkte jag att jag skulle ge det en chans till, jogging är ju det ultimata när man har barn och deras aktiviteter på kvällarna. Dessutom läser jag på facebook om alla som är ute i spåret och är sååå nöjda med sig själva. Jag gav mig av på den vanliga rundan jag har här hemma, inte heller den är speciellt lång men tillräckligt för att man ska känna sig nöjd. Redan efter en liten stund känner jag hur magen nästan knyts ihop och pulsen är alldeles för hög. Jag tänker då att jag ska korta ner rundan lite så jag ändå klarar av att springa hela vägen. Men efter halva varvet ger jag upp och promenerar i snabb takt hem. När jag har en kilometer kvar öppnar sig himlen och jag går som i en dusch.

Summan av hela den här utflykten är att jag känner mig totalt misslyckad. Ingen kondis och början på ont i benen igen. Jag blir så trött på att få ont så fort jag gör något och att hela tiden väga för mycket. Jäkla kropp rent ut sagt!!!

Pysseldag

Idag har jag pysslat lite här hemma...

Storasyster har ju börjat på fritids, där är det väldigt snålt med plats för extrakläder. Det går an nu när det är sommar men till vintern kommer mössa och smutsiga vantar läggas i hop med torra rena ombyten. Så idag sprättade jag upp kuddfodralet som jag sydde innan sommaren och sydde om den till en väska som ska hänga på Storasysters krok, fylld med rena extra kläder




Lillkusin fyller år i dagarna. Eftersom Storasyster hade ett kalas inbokat idag kunde vi inte åka med till kusinkalaset. Men sedan bestämde vi att Lillebror skulle följa med faster dit. Han kunde ju inte komma tomhänt så jag slängde i hop en liten toppluva och så gjorde jag ett halsbandshänge.

För första gången testade jag att oxidera silver. Jag hade googlat det på internet, blev faktiskt väldigt förvånad över hur man som hemmahobbytjej kunde fixa det på ett lätt sätt. Man kokade ett ägg, skalade det, lade det i en påse när det fortfarande var hett. Sedan mosade man det, lade hänget bredvid och förslöt påsen. Efter en stund hade ångorna av ägget gjort smycket svart och det var bara att ta fram det och putsa upp det igen!!

Kan fortfarande inte få bokstäverna helt raka och
lika djupa men tids nog kanske jag lär mig det

Nostalgi mums!

Den här veckan har maken varit i Stockholm på mässa, det visade sig att även min arbetskompis var gräsänka pga samma mässa. En dag berättade hon att hon och dottern skulle mysa lite extra nu när de var själva, de skulle göra chokladpudding.

Jag kan inte minnas när jag åt chokladpudding senast. Det var någon gång när jag fortfarande bodde hemma hos mamma och pappa. Jag blev så sugen så jag var tvungen till att köpa det jag med. Helt vanligt hederligt Ekströmspulver som man blandar i mjölk. Sedan har vi i vår familj alltid ätit det med kall mjölk på men jag vet inte om det är det vanliga sättet att äta det på.

Hur som helst, när barnen hade somnat i fredags kväll kom jag på att jag hade det stående i kylen. Så jag tog fram en mugg, hällde på kall mjölk, kröp upp i soffan och njöt. Det var precis lika gott som för 20 år sedan!!

Fredag den 13:e

Usch idag har varit en jobbig dag. Precis innan vi skulle åka i väg till förskola/fritids var jag ute med Morris i trädgården. Medan han nosade omkring tänkte jag att jag skulle passa på att prata lite med Muffins och Bullen (kanin och marsvin). Då upptäcker jag att Bullen (marsvinet) inte är i buren.

I natt vaknade jag först av att några gick på vägen och ropade väldigt. Först blev jag nästan rädd men sedan insåg jag att det var torsdagskväll, Sven-Ingvars hade spelat på torget. Mycket folk ute och att de som tjoade antagligen var fulla. Nästa gång jag vaknade berodde på ett åskoväder som satte in. Jag sprang upp och drog ur alla sladdar till diverse tekniska apparater. När jag sedan lade mig i sängen låg jag och funderade på smådjuren som var ute i sin bur. Undrade lite om hönsnät kan bli strömförande om åskan slår ner.

När jag nu upptäckte att Bullen saknades trodde jag först att det berodde på att någon varit inne i trädgården och släppt ut honom. Buren har hönsnät både under och runt om så ingen ska kunna gräva sig ut. Det kändes lite olustigt, om någon hade varit precis utanför huset. Konstigt också, varför tar man ett marsvin men inte kaninen??

Storasyster blev så klart jätteledsen. Jag var superstressad till jobbet för tre stycken hade semester och vi hade det svårt nog ändå att få ihop dagen med vikarier. Så alternativet att stanna hemma och leta just då fanns inte.

När vi kommer till skolan får jag lämna in en rödgråten Storasyster till en fritidsavdelning som denna dag bara består av vikarier då den ordinarie personalen har studiedag. Det kändes väl inte allt för bra..

När arbetsdagen tillslut var över åkte vi hem och letade utan resultat. Att hitta ett svart marsvin på en jättetomt där hälften av tomten är naturträdgård, känns rätt hopplöst. Det enda positiva är att jag upptäckte att han tagit sig ur buren genom en rätt stor glipa, känns skönt att det inte var någon idiot som varit och släppt ut honom.

Stackars lille Bullen, om han lever är han nog väldigt rädd...

Koden är knäckt!!

Det är rätt fantastiskt hur barn lär sig. Plötsligt upptäckte jag att Storasyster har lärt sig att läsa själv. Hon har kunnat skriva länge och bokstavera orden men inte kunnat komma ihåg vad hon bokstaverade så hon fick aldrig något sammanhang.

Häromdagen var vi på biblioteket och lånade lite böcker, där fanns det en liten låda märkt med "lätt att läsa". Den var full med böcker som hade rätt stor text och bara någon mening på varje sida. När vi kom hem läste hon två böcker för mig! Det har varit nära så länge men nu plötsligt visade det sig att hon knäckt läskoden!!

dessa djur...

Idag när vi kom hem från förskola/fritids körde jag igång och städade. Storasyster hade en kompis med sig så alla barnen var uppe och lekte i Lillebrors rum.

Hur tråkigt det än är med städning så känner man sig ganska nöjd efteråt. När jag hade kört över undervåningen med dammtrasa och dammsugare tog jag fram svabben. Om det inte är allt för kallt ute brukar jag alltid ha dörren öppen när jag städar för jag tycker att det är härligt med frisk luft bland allt damm.

När jag då står där och svabbar hallgolvet, lyfter jag blicken från golvet och tittar ut genom dörren. Vad ser jag där i regnet??! Jo en liten vit hund med namnet Morris, stående i en stor sandhög som vi har kvar sedan garagebygget. Kändes inte så upplyftande, drömmen om att ha rena golv en timme eller två försvann ganska snabbt.

Sedan går jag ut i köket för att skölja en trasa. Där råkar jag slänga en blick in på toaletten. Då ser jag hur en liten fågel desperat försöker ta sig ut genom det stängda fönstret. Jag hade sådan tur att den flög in bakom gardinen så jag kunde hålla kvar den där medan jag öppnade fönstret åt den. Fram med trasan igen för lilla fågeln hade lämnat en del spår efter sig.

Nu sitter jag i alla fall här och har städat även om det inte syns längre...

Kräftfiske

Varje år bjuder svärmor och svärfar oss och min familj på kräftfiske. En jättemysig tradition som vi nu har hållit på med i ca 5år nu.

Fisket börjar med att vi agnar och lägger ut burar. Några från land och några från båt. Sedan är det fika och prat. Efter några timmar drar vi burarna första gången. Lite senare på kvällen är det korvgrillning och de senaste åren har vi även kokat några kräftor på elden och sedan smaskat i oss dom.

I år var det ett bortfall av alla, både kräftor och folk. Systern med familj hade redan åkt tillbaka till Indien och ena svägerskan var på semester i Grekland. Var alla kräftorna var har jag ingen aning om men de var inte där våra burar låg. Tre ynka kräftor fick vi. Men trots att vi saknade både kräftor och familjemedlemmar hade vi en mysig dag!

Lillebror med en tredjedel av fångsten!

I brist på kräftor letade vi efter...

...grodor!

Morris fick en regnrock dagen till ära

Hemma igen, nyduschad och blåst med hårtorken
för att bli varm och torr!!

Cykeltur

Idag visste vi inte riktigt vad vi skulle hitta på. Tillslut bestämde vi oss för att åka till Ramnaparken och öva cykling med Lillebror.

Storasyster, Morris och jag cyklade dit. Maken och Lillebror åkte bil. Morris har fått en hundcykelkorg, han satt så fint i den. Det var lite vingligt i början, man inser direkt att barn bör ha packning på pakethållaren och INTE i en cykelkorg på styret.

Storasyster kämpade på som vanligt, när vi väl kom till parken möttes vi av en svettig pappa och en sur son. Han hade liksom föreställt sig att han skulle kunna cykla bara så där. Plötsligt upptäckte han att det inte var riktigt så enkelt. Får nog hålla med maken om att stödhjul är värdelöst när barnen väl ska börja cykla. Lillebror halvligger på ena sidan, inte så lätt att hitta någon balans där.

Tids nog kommer väl även han lära sig att cykla. Det blev en härlig utflykt i alla fall som avslutades med ett dopp i sjön när vi kom hem!

Se så fint han sitter i sin lilla korg,

den har en liten säkerhetslina där man kopplar fast honom.

På vägen hem låg han och vilade

Lite picnick i parken och lek uppe vid kyrkan

En ny tomte?? ....

... trodde systern när hon fick sitt lilla paket av mig. Men det var faktiskt inte det utan ett hemmagjort halsband!

Hennes pojkar när de var små, söta som socker!!

Avskedsfest...

Häromdagen när vi pratade om att systern m familj ska åka tillbaka till Indien sa Storasyster att hon tyckte att vi skulle ha en fest, precis som förra året. Jag var inte medveten om att vi hade haft en fest då men efter lite letande långt bak i hjärnan kom jag på att familjen E nog var här och grillade någon dag innan de lämnade landet.

Sagt och gjort, vi såg till att det blev en liten avskedsfest. Vi stod för lokalen och mamma & pappa hade fixat all mat. Det blev en mysig sista kväll, med fantastiskt god skaldjursbuffé. Eftersom systern fyller år om några dagar passade vi också på att fira henne.

Nu sitter familjen Ekberg på flyget mot Indien, det blir låååånga 7,5 månader innan vi får krama dom igen. Vi kommer längta....

ledsen Storasyster, hon tycker det tar för lång tid

innan vi får träffa fina kusinerna igen

Lillebror missade avskedet, fredagströttheten slog till

Shoppingrunda

I helgen var vi i stugan en sväng. Maken och jag var bjudna på Diggiloo i Ullared. Supertrevligt och lite lyxigt. Innan på dagen så delade vi upp oss lite, maken åkte in till stan och shoppade. Lillebror och morfar åkte och hämtade ett bord som hade inhandlats tidigare i veckan. Storasyster, min mamma och min faster L tog en liten tur till diverse affärer. Vi började på en seconhand butik liknande Myrornas. Där hittade jag jättefina stora matbestick i nysilver, 20kr st fick jag betala. Det kommer att bli så snyggt till nyårsdukningen.

I halvtid hämtade maken upp Storasyster och vi kunde fortsätta shoppingturen. Det blev en riktigt mysig dag som måste göras om någon gång!

Visst är dom snygga!?

På bilden synns det kanske inte så bra att de är stora

Liten börjar bli stor

Redan för några veckor sedan tappade Morris några små tänder men häromdagen åkte en av de sylvassa hörntänderna. Storasyster sprang genast och hämtade ett glas. Man vill ju inte gärna missa tandfén, men någonstans på vägen tappade hon tanden så han får klara sig utan sin peng.

Förresten är jag inte så säker på att tandfén kommer till hundar...

Gosigare hund får man leta efter!!

Första dagen...

Idag bar det av till nya jobbet. Efter 4 härliga semesterveckor var det inget pirr i magen kl 05.00 av nervositet utan snarare en känsla av att väckarklockan ringde mitt i natten. Men det känns faktiskt skönt att vara igång. Hela förra veckan gick jag bara och kände en liten gnagande ångestkänsla över att semestern snart var slut.

Båda barnen hade nya ställen de också. Storasyster började på fritids och Lillebror på femårsgruppen i skolans lokaler. När vi låg och summerade dagen tror jag att vi alla tre kände oss nöjda och glada. Storasyster var helt salig över fritids skapanderum, det var helt fantastiskt!! Om jag ska citera henne.