I går hade jag pysselkväll med två kompisar. Det är alltid lika trevligt att träffas. Vi börjar med att fika lite och där har jag inga problem men när det kommer till själva pysslandet vet jag aldrig riktigt vad jag ska göra. Igår funderade jag över varför det blir så varje gång. Jag älskar ju att greja med olika projekt så det borde ju verkligen inte vara ett problem. Efter att ha analyserat mig själv har jag kommit fram till att jag har problem att sitta vid ett bord med bara en lite yta. När jag pysslar behöver jag sprida ut mig över flera rum. Ska jag göra julkort behövs datorn till hjälp och ska jag sy så behöver jag strykjärn, symaskin ett bra golv att klippa till delarna på.
Jag började ju virka ett par vantar i höstas, de kommer nog aldrig bli färdiga för jag tyckte inte det var så kul att virka. Annars hade det ju varit perfekt till dessa kvällarna. Till nästa gång får jag fundera ut något litet pyssel som jag kan sitta still och fixa med. Helst vill jag till Panduro och Skroten först. Det är ju helt hopplöst att det inte finns en bra pysselbutik i Borås, man måste känna och klämma på sakerna, det hjälper inte med internetshop.
Det gör inget att du inte pysslar, vi gillar dig ändå! Fikat och pratet är ju mer än halva grejen, eller hur!
SvaraRaderaTack!! Men jag VILL ju pyssla, jag får helt enkelt lära mig att pyssla med små rörelser ;))
SvaraRaderaJag tror man behöver moment som är mera rutinjobb och inte kräver ens kreativitet, när man ska fika och prata samtidigt. Det hänger ihop med hjärnhalvorna. Den vänstra halvan som har hand om ord och logik (som man använder när man pratar) kan inte få styra om man ska skapa fritt. Skär ut delar till julkorten, stämpla eller klistra sånt du redan varit kreativ och skapat i din egen kammare.
SvaraRaderaKram Åsa