Veckans absolut bästa dag är fredagar. Igår jobbade jag dessutom mellan kl 06.00-12.00 vilket gjorde att fredagshumöret kändes ännu bättre!! Efter jobbet åkte Lillebror och jag hem och fixade pannkakor. Lillebror visade sig vara en hejare på att göra smet, äggknäckningen funkade helt felfritt utan att jag ens var i närheten!
Strax efter 13.00 gick vi ner till vägen för att vänta in skolbussen. När den väl kommer väller ett gäng glada ungar ur den, hela Skogsrydsgänget och givetvis då också Storasyster och Lille O. Barnen sprang genast iväg till grannarna och lekte där en stund, själv klättrade jag upp på byggställningen och började måla.
Efter ett tag kom de tillbaka och undrade om de fick ta med sig pannkakor till storastenen, en sten som ligger lite längre bort på vår väg. Sagt och gjort, de packade picknick-korgen, Storasyster kom ut och meddelade att hon inte tog de tallrikar jag hade ställt fram (i porslin) utan hon hade letat upp plasttallrikar. Snacka om att barn KAN!! De fixade allt själva och gick i väg. Kvar stod jag uppflugen på byggställningen och filosoferade om hur fint det faktiskt känns att mina barn är och fikar på samma sten som min pappa och hans syskon var när de var i den åldern. Fast dom sa inte att dom skulle på picknick, på den tiden sa man tydligen att man skulle maja på storastenen.
Det här med måleri är faktiskt ingen dålig träningsform, i alla fall inte om man är höjdrädd. Jag stod där på den vinglande ställningen med väldigt spända lårmuskler, i säker en timme!! Högerarmen värker efter målningen och vänsterarmen är rätt trött den också, om det beror på att jag målar en del med den med, bär målarhinkar eller att jag håller mig krampaktigt i ställningen med den vet jag faktiskt inte.
Nu ska jag ta min ömmande kropp och ge den lite frukost, sedan är det upp på stegen igen!!
....ja just det, ni undrar säkert om Lille O fick välja klänning, jag vet faktiskt inte om han fick det, han var med uppe när den första klänningen valdes. Den visade sig ha ett hål så Storasyster och jag gick upp och resonerade oss fram till en ny. Söt som en liten prinsessa var hon i vilket fall när hon åkte här ifrån...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar