Idag har maken varit i väg till veterinären med lilla Muffins, nu finns hon inte längre hos oss. Barnen har inte sagt så mycket om det, de visste att vi skulle ta bort henne idag. Både storasyster och lillebror ville följt med till veterinären men det sa jag stopp till. Men när maken kom hem frågade storasyster om vi kunde begrava henne. Jag ville inte se henne så jag stannade inne, men de andra tre gick ut. Båda barnen var nästan lite uppspelta och verkade inte alls ta det hårt. Men rätt som det var kom det in en mycket ledsen tjej. Hon kunde inte sluta gråta, då kom mina tårar också. Nu har vi kommit fram till att vi håller oss till Morris, inga smådjur som blir sjuka och dör. Det känns i alla fall lite tomt i köket utan vår fina lilla Muffins...
Jobbigt!!
SvaraRaderaFin var hon i alla fall.
Det har varit lite oturligt med de små djuren. Tur att Morris finns. Det var nog bra för barnen ändå att ni hade en begravning. Det är bra med cermonier som ger ett tydligt tecken på vad som hänt. Sen kan reaktionen dröja och komma långt efteråt eller ge tillfälle att sakna med en gång.
Usch då. Men jag tror oxå på att barnen behöver nåt slags avslut, så en begravning var smart.
SvaraRaderaKramisar Linda i backen